Arvslott – laglott

Den del av kvarlåtenskapen som en arvinge har rätt till kallas arvslott. Det är endast sådant som tillfaller legala arvingar som kallas arvslott. Då någon ärver genom testamente kallas det legat eller testamentslott, beroende på om förmånstagaren ska ha en konkret sak eller en viss andel av kvarlåtenskapen. Då en del av förmögenheten har testamenterats bort minskar arvtagarnas arvslotter.

Bröstarvingar

Den avlidnes barn är hans bröstarvingar. Är barnet avlidet går barnbarn in som bröstarvingar istället osv. När det finns minst en bröstarvinge har andra släktingar inte rätt att ärva. Kvarlåtenskapen efter en förälder delas lika mellan dennes barn. Adopterade eller itomäktenskapliga barn har rätt till lika stor del som barn inom äktenskapet.

Laglott – skydd mot arvlöshet Ett testamente kan medföra att det finns mindre egendom kvar att dela på för arvingarna. Enligt ärvdabalken får en förälder inte göra sina barn arvlösa genom testamente. Detta framgår av reglerna om bröstarvingars laglott.
En bröstarvinges laglott är hälften av arvslotten. Ett testamente får ldrig innebära att bröstarvingen inte kan få ut sin laglott. Därför kan en förälder i ett testamente maximalt testamentera bort 50% av sin kvarlåtenskap till någon annan än bröstarvingar, såvida inte bröstarvingarna godkänner testamentet.

Om ett laglottsberättigat barn är avlidet går laglotten vidare till dennes barn osv. Ingen kan tvingas att ta ut sin laglott.

Förstärkt laglottsskydd

Eftersom ett testamente inte får innebära att bröstarvingarnas laglott kränks, får inte heller gåvor göra det. Denna regel kallas för ett förstärkt laglottsskydd.

Om gåvan omfattar mer än hälften av givarens nettoförmögenhet, har bröstarvingarna rätt att kräva att gåvan ska jämkas. Detta gäller även om det finns ett gåvobrev där givaren förklarar att gåvan inte ska ses som förskott på arv.

i det är en arvinge som har fått gåvan ska dennes arvslott minskas med gåvans värde. Om den avlidne hade gett egendomen till någon som inte ska ärva kan bröstarvingarna istället kräva att gendomen ska lämnas tillbaka, alternativt att de får kontant ersättning motsvarande gåvans värde.

Observera dock att regeln om förstärkt laglottsskydd bara gäller om gåvan kan jämställas med att egendomen har testamenterats bort. Därför gäller regeln endast gåvor som ges när givaren inser att han lar kort tid kvar att leva, eller gåvor där gåvotagaren i praktiken övertar egendomen fullt ut först vid givarens död.

Förskott på arv

Sådant som en bröstarvinge fått i gåva ska ses som ett förskott på arv, såvida inte den avlidne föreskriver annat i samband med gåvan eller i ett testamente.
Normala utgifter, som föräldrar betalat för barns uppehälle och utbildning, ska inte avräknas. Inte heller rimliga julklappar och andra mindre gåvor.

Gåvor till någon annan arvinge än bröstarvinge, ska inte avräknas som förskott på arv, såvida inte den avlidne föreskrivit detta i samband med gåvan eller i ett testamente. Här gäller alltså det motsatta förhållandet jämfört med bröstarvingar.

Särkullbarn

Särkullbarn är de barn som den avlidne har tillsammans med någon annan person än den han var gift med vid sin död – särkullbarn är illtså den efterlevande makens styvbarn. Särkullbarn har rätt till sin laglott vid förälderns död precis som andra bröstarvingar. lärkullbarnens laglott kan alltså hindra föräldern från att testamentera egendom under sin livstid.

Särkullbarns arvsrätt är starkare än samkullbarns. När en person avlider och efterlämnar make och gemensamma barn övertar den efterlevande maken normalt all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. De gemensamma barnens (samkullbarnens) rätt att få ut sitt arv skjuts därmed upp tills den efterlevande maken avlider, dvs tills båda föräldrarna är avlidna.

Särkullbarn har dock rätt till hela sin arvslott redan vid förälderns öd även om det finns en efterlevande make. Ett särkullbarn behöver alltså inte vänta på sitt arv tills förälderns make (styvföräldern) avlider.

Efterlevande makes arvsrätt

Skyddet för den efterlevande maken är mycket starkt och brukar kallas rätten att ”sitta kvar i orubbat bo”. Den efterlevande makens rätt till arv går bland annat före bröstarvingarnas rätt. Den efterlevande maken har också ett grundskydd genom den så kallade prisbasbeloppsregeln.

Först bodela

fid ena makens död upplöses äktenskapet och en bodelning mellan makarna ska då göras. Nettogiftorättsgodset delas i lika andelar. Först när bodelningen har klarats av blir det dags att ta ställning till vilka tillgångar som ska tillfalla änkan eller änklingen respektive den avlidnes arvingar som arv.

Grovt förenklat innebär detta att hälften av de samlade tillgångarna efter skuldavräkning – delas i två delar. Den ena får makan med vanlig äganderätt, och den andra blir hennes med fri förfoganderätt. Resultatet kan dock bli annorlunda om det finns särkullbarn, enskild egendom eller om den efterlevande avstår från bodelning. Läs mer om makars förhållanden i bokens del Makar och registrerade partner.

Fri förfoganderätt

Då den avlidne efterlämnar en maka ärver hon normalt med fri förfoganderätt. Det innebär att hon fritt får använda tillgångarna under sin livstid. Den efterlevande makan får bestämma över makens andel så länge hon lever, men hon får inte testamentera bort den.

Leder till efterarv

Den efterlevande makans rätt att överta kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt leder inte till att hon blir ägare till sakerna. Den först avlidne makens arvingar har kvar sin rätt till arv efter honom trots att makan övertagit tillgångarna, deras rätt till arv skjuts dock upp och aktiveras först när den efterlevande makan avlider. Trots att det är den efterlevande makan som haft hand om sakerna anses arvet komma från den först avlidne maken. Släktingarnas rätt till efterarv innebär att makan inte får testamentera bort sådant som hon endast har med fri förfoganderätt. Efterarvsrätten hindrar däremot inte att änkan säljer saker som tillhört den avlidne maken. Änkan får dock inte ge bort tillgångar hur som helst när det finns efterarvingar efter hennes make.

Den avlidne makens särkullbarn

Särkullbarn är de enda arvingar som går före änkans rätt att sitta kvar i orubbat bo. De har rätt att få ut sitt arv redan när deras förälder avlider. Den efterlevande makens rätt enligt prisbasbeloppsjgeln går dock före särkullbarnens anspråk. Därför kan särkullbarnet inte kräva ut sitt arv om det endast finns blygsamma tillgångar i boet.

Prisbasbeloppsregeln

Prisbasbeloppsregeln är ett minimiskydd för den efterlevande maken, som därigenom skyddas från att bli ställd på bar backe på grund av laglottsanspråk från den avlidnes särkullbarn eller på grund av att den avlidne maken har testamenterat bort sin egendom till någon annan.

Enligt prisbasbeloppsregeln har den efterlevande maken rätt att få så mycket egendom att hon tillsammans med sin bodelningsandel och sin enskilda egendom har egendom som är värd fyra prisbasbelopp (ca 160 000 kr).

Prisbasbeloppsregeln har företräde framför förordnanden i testanente. Ett testamente är alltså utan verkan i den mån det inkräktar på den efterlevandes rätt enligt prisbasbeloppsregeln.

En makes rätt enligt prisbasbeloppsregeln går också före den avlidne makens bröstarvingars anspråk på arv. Den efterlevande maken har itt till sina fyra prisbasbelopp även om detta innebär att särkull>arn inte kan få ut sina laglotter. Särkullbarnen har däremot rätt till efterarv när efterlevande maken avlider.

Efterlevande sambos arvsrätt

Sambor saknar legal arvsrätt. Sambor som vill ha ett fullgott eftersvandeskydd måste därför skriva inbördes testamenten eller gifta 3ig med varandra. Det finns dock en del regler till skydd även för en ;erlevande sambo.

Ett testamente till förmån för en efterlevande sambo ger inte ett lika gott skydd som en efterlevande make har enligt äktenskapsbalken. Testamenten får aldrig hindra någon bröstarvinge efter den avlidne rån att få ut sin laglott. Alla bröstarvingar kan kräva att ett testamentet till förmån för den efterlevande sambon jämkas så att de kan få ut sina respektive laglotter. Detta gäller både den avlidnes egna barn och sambornas gemensamma barn.

Bodelning på grund av dödsfallet

Då en av samborna avlider kan den efterlevande sambon kräva att en bodelning ska genomföras. Bodelningen följer samma principer som en bodelning efter en separation. Det innebär bland annat att det endast är parets gemensamma bostad och bohag (dvs samboegendomen) som ska bodelas.

Det är den efterlevande sambon och dödsbodelägarna som ska dela upp tillgångarna när bodelningen görs med anledning av ena sambons död.

Endast bostad och bohag

I en bodelning mellan sambor ingår endast bostad och bohag som brvärvats för gemensamt bruk. En efterlevande sambo kan därför enligt den lilla prisbasbeloppsregeln ha rätt till t ex en soffa i kvarlåtenskapen men inte till en bil. Soffan räknas som bohag, men inte bilen. Läs mer om samboförhållanden i bokens del Sambor.

Lilla prisbasbeloppsregeln

En efterlevande sambo har rätt att vid bodelningen få ut tillgångar motsvarande två prisbasbelopp (ca 80 000 kr). Denna regel brukar kallas lilla prisbasbeloppsregeln eftersom en liknande bestämmelse för makar ger fyra prisbasbelopp. Egentligen är det dock helt olika regler – en arvs- och en bodelningsregel. Observera att det enda som kan ingå i bodelningen är det gemensamma bohaget och den gemensamma bostaden.

illa prisbasbeloppsregeln gäller inte om samboförhållandet hade upphört vid dödsfallet. Regeln gäller inte heller om förhållandet var så färskt att paret inte anses vara sambor enligt sambolagen.