Att skriva testamente, testator, testamentstagare, legatarie

Varför skriva testamente? Hur skriver man testamente? Vad är testator, testamentstagare, legatarie och vad är ett testamente?
Testamente
Om du inte gör något testamente träder den så kallade legala arvsordningen in. Då fördelas kvarlåtenskapen normalt mellan de efterlevande släktingarna enligt reglerna i ärvdabalken. Läs om arv i det föregående kapitlet. Det enda sättet för en ägare att förordna om vad som ska hända med hans tillgångar efter avlidne är genom att upprätta ett testamente.
Testator och testamentstagare
Den som upprättar ett testamente kallas testator (testatrix om det är en kvinna, men detta uttryck används sällan). De som får något genom testamente kallas testamentstagare. Man skiljer mellan legatarier och universella testamentstagare. jäs mer om testator och testamentstagare längre fram i det här kapitlet.
Varför testamente?
Även om den legala arvsordningen ska följas kan det ändå finnas anledning att göra ett testamente. Det kan exempelvis vara om du vill att viss egendom ska vara enskild egendom eller om du vill fördela egendomen på ett visst sätt. Andra orsaker till att skriva ett testamente kan vara att du vill
att din sambo, som inte har någon arvsrätt, ska ärva
att vissa saker ska tillfalla vissa personer
gynna en organisation
att gemensamma barn ska får ut sitt arv redan när den förste maken avlider
att dina barn bara ska ha sin laglott
att arvet ska förknippas med särskilda villkor
att barnen inte ska få tillträde till egendomen förrän vid en viss ålder.
Testator
Krav på testator
Det är endast personer med så kallad rättshabilitet som kan upprätta giltiga testamenten. Rättshabilitet betyder rättslig handlingsförmåga och innebär att en människa är behörig att ingå avtal och fatta rättsligt bindande beslut.
Följande personer kan inte göra ett rättsligt hållbart testamente:
underåriga, dvs personer under 18 år
personer med en psykisk störning som har betydelse i sammanhanget
personer som har utsatts för tvång eller annan påverkan.
Testamentstagare
Testator kan testamentera till släktingar eller vänner. Även organisationer kan vara testamentstagare. Däremot går det exempelvis inte att testamentera till djur.
Universella testamentstagare
Den som ska få hela eller en viss andel av boet enligt ett testamente är universell testamentstagare. Begreppet omfattar alla som ska ärva enligt ett testamente om det inte står att de ska ha någon jestämd sak (saklegat) eller ett bestämt belopp (penninglegat).
Universella testamentstagare är dödsbodelägare och ska vara med och besluta om hur man ska avsluta den avlidnes affärer.
Legatarie
Den som inte är legalt arvsberättigad men som genom testamente får en eller flera bestämda saker är legatarie. Den sak legatarien ska i kallas legat. Det kan vara frågan om en bestämd sak eller ett antal aktier eller en penningsumma. Det är inte ett legat om personen tilldelas hela kvarlåtenskapen eller en viss andel av den. Legatarier räknas inte som dödsbodelägare.
Avliden testamentstagare
En avliden bröstarvinges arvslott går vidare till bröstarvingens barn. Skulle något av dem också ha avlidit går arvslotten vidare till dennes barnbarn osv. Motsvarande gäller om du testamenterat till n legalt arvsberättigad släkting till dig och denne har avlidit. Men om du testamenterar något till någon som inte skulle ha legal arvsrätt efter dig utan testamentet, och testamentstagaren skulle vara avliden när du avlider, är förordnandet i testamentet utan verkan. Därför är det viktigt att du i testamentet skriver att testamentstagarens arvingar (eller någon annan) ska få egendomen om testamentstagaren är avliden, om det är så du vill ha det. Vill du vara helt garderad kan du förordna om flera reserver för det fall att även den första reserven skulle vara avliden.
Underårig testamentstagare
Om den som ärver dig är underårig, dvs under 18 år, tar förmyndarna, dvs normalt föräldrarna, hand om arvet och förvaltar det tills en underårige fyllt 18 år. Om du inte litar på föräldern, kan du i testamentet föreskriva att någon annan ska förvalta egendomen tills testamentstagaren fyllt 18 år. Du kan också sätta en högre åldersgräns. Dock har bröstarvingen alltid rätt att få ut sin laglott utan begränsningar vid 18 års ålder.
Ofödd testamentstagare
Endast den som är född eller avlad vid testators död kan vara legal arvinge. Barnet måste sedan födas levande för att kunna ärva. Om barnet lever vid födseln gäller arvsrätten även om barnet avlider en kort tid därefter. Ett testamente får upprättas till förmån för kommande barn till en erson som lever eller är avlad vid testators död. Rätten att göra testamenten till förmån för någon som ännu inte är född förutsätter dock att testator inte gör skillnad mellan ofödda syskon.
Fideikommiss
Man talar om fideikommissrätt när ett testamente föreskriver att viss egendom eller en viss rättighet oförminskad ska tillfalla två obegränsat antal led. Testators möjlighet att styra över egendomen i obegränsat antal led. Testators möjlighet att styra över egendomen i framtiden är dock kraftigt begränsad genom kravet på att mottagaren ska vara i livet eller vara avlad vid testators död.


Tags: 

