Testamente

Om du inte gör något testamente träder den så kallade legala arvsordningen in. Då fördelas kvarlåtenskapen normalt mellan de efterlevande släktingarna enligt reglerna i ärvdabalken. Läs om arv i det föregående kapitlet. Det enda sättet för en ägare att förordna om vad som ska hända med hans tillgångar efter avlidne är genom att upprätta ett testamente.

Testator och testamentstagare

Den som upprättar ett testamente kallas testator (testatrix om det är en kvinna, men detta uttryck används sällan). De som får något genom testamente kallas testamentstagare. Man skiljer mellan legatarier och universella testamentstagare. jäs mer om testator och testamentstagare längre fram i det här kapitlet.

Varför testamente?

Även om den legala arvsordningen ska följas kan det ändå finnas anledning att göra ett testamente. Det kan exempelvis vara om du vill att viss egendom ska vara enskild egendom eller om du vill fördela egendomen på ett visst sätt. Andra orsaker till att skriva ett testamente kan vara att du vill

att din sambo, som inte har någon arvsrätt, ska ärva
att vissa saker ska tillfalla vissa personer
gynna en organisation
att gemensamma barn ska får ut sitt arv redan när den förste maken avlider
att dina barn bara ska ha sin laglott
att arvet ska förknippas med särskilda villkor
att barnen inte ska få tillträde till egendomen förrän vid en viss ålder.

Testator

Krav på testator

Det är endast personer med så kallad rättshabilitet som kan upprätta giltiga testamenten. Rättshabilitet betyder rättslig handlingsförmåga och innebär att en människa är behörig att ingå avtal och fatta rättsligt bindande beslut.

Följande personer kan inte göra ett rättsligt hållbart testamente:
underåriga, dvs personer under 18 år
personer med en psykisk störning som har betydelse i sammanhanget
personer som har utsatts för tvång eller annan påverkan.

Testamentstagare

Testator kan testamentera till släktingar eller vänner. Även organisationer kan vara testamentstagare. Däremot går det exempelvis inte att testamentera till djur.

Universella testamentstagare

Den som ska få hela eller en viss andel av boet enligt ett testamente är universell testamentstagare. Begreppet omfattar alla som ska ärva enligt ett testamente om det inte står att de ska ha någon jestämd sak (saklegat) eller ett bestämt belopp (penninglegat).

Universella testamentstagare är dödsbodelägare och ska vara med och besluta om hur man ska avsluta den avlidnes affärer.

Legatarie

Den som inte är legalt arvsberättigad men som genom testamente får en eller flera bestämda saker är legatarie. Den sak legatarien ska i kallas legat. Det kan vara frågan om en bestämd sak eller ett antal aktier eller en penningsumma. Det är inte ett legat om personen tilldelas hela kvarlåtenskapen eller en viss andel av den. Legatarier räknas inte som dödsbodelägare.

Avliden testamentstagare

En avliden bröstarvinges arvslott går vidare till bröstarvingens barn. Skulle något av dem också ha avlidit går arvslotten vidare till dennes barnbarn osv. Motsvarande gäller om du testamenterat till n legalt arvsberättigad släkting till dig och denne har avlidit. Men om du testamenterar något till någon som inte skulle ha legal arvsrätt efter dig utan testamentet, och testamentstagaren skulle vara avliden när du avlider, är förordnandet i testamentet utan verkan. Därför är det viktigt att du i testamentet skriver att testamentstagarens arvingar (eller någon annan) ska få egendomen om testamentstagaren är avliden, om det är så du vill ha det. Vill du vara helt garderad kan du förordna om flera reserver för det fall att även den första reserven skulle vara avliden.

Underårig testamentstagare

Om den som ärver dig är underårig, dvs under 18 år, tar förmyndarna, dvs normalt föräldrarna, hand om arvet och förvaltar det tills en underårige fyllt 18 år. Om du inte litar på föräldern, kan du i testamentet föreskriva att någon annan ska förvalta egendomen tills testamentstagaren fyllt 18 år. Du kan också sätta en högre åldersgräns. Dock har bröstarvingen alltid rätt att få ut sin laglott utan begränsningar vid 18 års ålder.

Ofödd testamentstagare

Endast den som är född eller avlad vid testators död kan vara legal arvinge. Barnet måste sedan födas levande för att kunna ärva. Om barnet lever vid födseln gäller arvsrätten även om barnet avlider en kort tid därefter. Ett testamente får upprättas till förmån för kommande barn till en erson som lever eller är avlad vid testators död. Rätten att göra testamenten till förmån för någon som ännu inte är född förutsätter dock att testator inte gör skillnad mellan ofödda syskon.

Fideikommiss

Man talar om fideikommissrätt när ett testamente föreskriver att viss egendom eller en viss rättighet oförminskad ska tillfalla två obegränsat antal led. Testators möjlighet att styra över egendomen i obegränsat antal led. Testators möjlighet att styra över egendomen i framtiden är dock kraftigt begränsad genom kravet på att mottagaren ska vara i livet eller vara avlad vid testators död.

Varför skriva testamente? Hur skriver man testamente? Vad är testator, testamentstagare, legatarie och vad är ett testamente?

Den del av kvarlåtenskapen som en arvinge har rätt till kallas arvslott. Det är endast sådant som tillfaller legala arvingar som kallas arvslott. Då någon ärver genom testamente kallas det legat eller testamentslott, beroende på om förmånstagaren ska ha en konkret sak eller en viss andel av kvarlåtenskapen. Då en del av förmögenheten har testamenterats bort minskar arvtagarnas arvslotter.

Bröstarvingar

Den avlidnes barn är hans bröstarvingar. Är barnet avlidet går barnbarn in som bröstarvingar istället osv. När det finns minst en bröstarvinge har andra släktingar inte rätt att ärva. Kvarlåtenskapen efter en förälder delas lika mellan dennes barn. Adopterade eller itomäktenskapliga barn har rätt till lika stor del som barn inom äktenskapet.

Laglott – skydd mot arvlöshet Ett testamente kan medföra att det finns mindre egendom kvar att dela på för arvingarna. Enligt ärvdabalken får en förälder inte göra sina barn arvlösa genom testamente. Detta framgår av reglerna om bröstarvingars laglott.
En bröstarvinges laglott är hälften av arvslotten. Ett testamente får ldrig innebära att bröstarvingen inte kan få ut sin laglott. Därför kan en förälder i ett testamente maximalt testamentera bort 50% av sin kvarlåtenskap till någon annan än bröstarvingar, såvida inte bröstarvingarna godkänner testamentet.

Om ett laglottsberättigat barn är avlidet går laglotten vidare till dennes barn osv. Ingen kan tvingas att ta ut sin laglott.

Förstärkt laglottsskydd

Eftersom ett testamente inte får innebära att bröstarvingarnas laglott kränks, får inte heller gåvor göra det. Denna regel kallas för ett förstärkt laglottsskydd.

Om gåvan omfattar mer än hälften av givarens nettoförmögenhet, har bröstarvingarna rätt att kräva att gåvan ska jämkas. Detta gäller även om det finns ett gåvobrev där givaren förklarar att gåvan inte ska ses som förskott på arv.

i det är en arvinge som har fått gåvan ska dennes arvslott minskas med gåvans värde. Om den avlidne hade gett egendomen till någon som inte ska ärva kan bröstarvingarna istället kräva att gendomen ska lämnas tillbaka, alternativt att de får kontant ersättning motsvarande gåvans värde.

Observera dock att regeln om förstärkt laglottsskydd bara gäller om gåvan kan jämställas med att egendomen har testamenterats bort. Därför gäller regeln endast gåvor som ges när givaren inser att han lar kort tid kvar att leva, eller gåvor där gåvotagaren i praktiken övertar egendomen fullt ut först vid givarens död.

Förskott på arv

Sådant som en bröstarvinge fått i gåva ska ses som ett förskott på arv, såvida inte den avlidne föreskriver annat i samband med gåvan eller i ett testamente.
Normala utgifter, som föräldrar betalat för barns uppehälle och utbildning, ska inte avräknas. Inte heller rimliga julklappar och andra mindre gåvor.

Gåvor till någon annan arvinge än bröstarvinge, ska inte avräknas som förskott på arv, såvida inte den avlidne föreskrivit detta i samband med gåvan eller i ett testamente. Här gäller alltså det motsatta förhållandet jämfört med bröstarvingar.

Särkullbarn

Särkullbarn är de barn som den avlidne har tillsammans med någon annan person än den han var gift med vid sin död – särkullbarn är illtså den efterlevande makens styvbarn. Särkullbarn har rätt till sin laglott vid förälderns död precis som andra bröstarvingar. lärkullbarnens laglott kan alltså hindra föräldern från att testamentera egendom under sin livstid.

Särkullbarns arvsrätt är starkare än samkullbarns. När en person avlider och efterlämnar make och gemensamma barn övertar den efterlevande maken normalt all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. De gemensamma barnens (samkullbarnens) rätt att få ut sitt arv skjuts därmed upp tills den efterlevande maken avlider, dvs tills båda föräldrarna är avlidna.

Särkullbarn har dock rätt till hela sin arvslott redan vid förälderns öd även om det finns en efterlevande make. Ett särkullbarn behöver alltså inte vänta på sitt arv tills förälderns make (styvföräldern) avlider.

Efterlevande makes arvsrätt

Skyddet för den efterlevande maken är mycket starkt och brukar kallas rätten att ”sitta kvar i orubbat bo”. Den efterlevande makens rätt till arv går bland annat före bröstarvingarnas rätt. Den efterlevande maken har också ett grundskydd genom den så kallade prisbasbeloppsregeln.

Först bodela

fid ena makens död upplöses äktenskapet och en bodelning mellan makarna ska då göras. Nettogiftorättsgodset delas i lika andelar. Först när bodelningen har klarats av blir det dags att ta ställning till vilka tillgångar som ska tillfalla änkan eller änklingen respektive den avlidnes arvingar som arv.

Grovt förenklat innebär detta att hälften av de samlade tillgångarna efter skuldavräkning – delas i två delar. Den ena får makan med vanlig äganderätt, och den andra blir hennes med fri förfoganderätt. Resultatet kan dock bli annorlunda om det finns särkullbarn, enskild egendom eller om den efterlevande avstår från bodelning. Läs mer om makars förhållanden i bokens del Makar och registrerade partner.

Fri förfoganderätt

Då den avlidne efterlämnar en maka ärver hon normalt med fri förfoganderätt. Det innebär att hon fritt får använda tillgångarna under sin livstid. Den efterlevande makan får bestämma över makens andel så länge hon lever, men hon får inte testamentera bort den.

Leder till efterarv

Den efterlevande makans rätt att överta kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt leder inte till att hon blir ägare till sakerna. Den först avlidne makens arvingar har kvar sin rätt till arv efter honom trots att makan övertagit tillgångarna, deras rätt till arv skjuts dock upp och aktiveras först när den efterlevande makan avlider. Trots att det är den efterlevande makan som haft hand om sakerna anses arvet komma från den först avlidne maken. Släktingarnas rätt till efterarv innebär att makan inte får testamentera bort sådant som hon endast har med fri förfoganderätt. Efterarvsrätten hindrar däremot inte att änkan säljer saker som tillhört den avlidne maken. Änkan får dock inte ge bort tillgångar hur som helst när det finns efterarvingar efter hennes make.

Den avlidne makens särkullbarn

Särkullbarn är de enda arvingar som går före änkans rätt att sitta kvar i orubbat bo. De har rätt att få ut sitt arv redan när deras förälder avlider. Den efterlevande makens rätt enligt prisbasbeloppsjgeln går dock före särkullbarnens anspråk. Därför kan särkullbarnet inte kräva ut sitt arv om det endast finns blygsamma tillgångar i boet.

Prisbasbeloppsregeln

Prisbasbeloppsregeln är ett minimiskydd för den efterlevande maken, som därigenom skyddas från att bli ställd på bar backe på grund av laglottsanspråk från den avlidnes särkullbarn eller på grund av att den avlidne maken har testamenterat bort sin egendom till någon annan.

Enligt prisbasbeloppsregeln har den efterlevande maken rätt att få så mycket egendom att hon tillsammans med sin bodelningsandel och sin enskilda egendom har egendom som är värd fyra prisbasbelopp (ca 160 000 kr).

Prisbasbeloppsregeln har företräde framför förordnanden i testanente. Ett testamente är alltså utan verkan i den mån det inkräktar på den efterlevandes rätt enligt prisbasbeloppsregeln.

En makes rätt enligt prisbasbeloppsregeln går också före den avlidne makens bröstarvingars anspråk på arv. Den efterlevande maken har itt till sina fyra prisbasbelopp även om detta innebär att särkull>arn inte kan få ut sina laglotter. Särkullbarnen har däremot rätt till efterarv när efterlevande maken avlider.

Efterlevande sambos arvsrätt

Sambor saknar legal arvsrätt. Sambor som vill ha ett fullgott eftersvandeskydd måste därför skriva inbördes testamenten eller gifta 3ig med varandra. Det finns dock en del regler till skydd även för en ;erlevande sambo.

Ett testamente till förmån för en efterlevande sambo ger inte ett lika gott skydd som en efterlevande make har enligt äktenskapsbalken. Testamenten får aldrig hindra någon bröstarvinge efter den avlidne rån att få ut sin laglott. Alla bröstarvingar kan kräva att ett testamentet till förmån för den efterlevande sambon jämkas så att de kan få ut sina respektive laglotter. Detta gäller både den avlidnes egna barn och sambornas gemensamma barn.

Bodelning på grund av dödsfallet

Då en av samborna avlider kan den efterlevande sambon kräva att en bodelning ska genomföras. Bodelningen följer samma principer som en bodelning efter en separation. Det innebär bland annat att det endast är parets gemensamma bostad och bohag (dvs samboegendomen) som ska bodelas.

Det är den efterlevande sambon och dödsbodelägarna som ska dela upp tillgångarna när bodelningen görs med anledning av ena sambons död.

Endast bostad och bohag

I en bodelning mellan sambor ingår endast bostad och bohag som brvärvats för gemensamt bruk. En efterlevande sambo kan därför enligt den lilla prisbasbeloppsregeln ha rätt till t ex en soffa i kvarlåtenskapen men inte till en bil. Soffan räknas som bohag, men inte bilen. Läs mer om samboförhållanden i bokens del Sambor.

Lilla prisbasbeloppsregeln

En efterlevande sambo har rätt att vid bodelningen få ut tillgångar motsvarande två prisbasbelopp (ca 80 000 kr). Denna regel brukar kallas lilla prisbasbeloppsregeln eftersom en liknande bestämmelse för makar ger fyra prisbasbelopp. Egentligen är det dock helt olika regler – en arvs- och en bodelningsregel. Observera att det enda som kan ingå i bodelningen är det gemensamma bohaget och den gemensamma bostaden.

illa prisbasbeloppsregeln gäller inte om samboförhållandet hade upphört vid dödsfallet. Regeln gäller inte heller om förhållandet var så färskt att paret inte anses vara sambor enligt sambolagen.

Det är vår ambition att du ska hitta din hjälp på den här sidan. Vi listar byråer av alla slag och garanterar att vi bara hänvisar till juristbyråer, juristfirmor och alla slag av jurister som står för kvalitet och erkänt goda juristtjänster.

Vi länkar bara vidare till juristbyråer i Stockholmsområdet och våra tjänster innebär att vi listar jurister och hänvisar till respektive jurists hemsida för vidare information och avtal. Vi ger dig hjälp att hitta jurist eller juristbyrå och sedan är det varje juristfirmas avtal och information som gäller. Jurist Stockholm avsäger sig allt ansvar för ingångna avtal med juristerna som vi hänvisar till på denna webbplats.

Våra tjänster inskränker sig till att just visa på utbudet av jurister i Stockholm och leda besökarna på denna sida vidare till en kontakt som kan tillgodose önskemålen om de tjänster av juridiskt slag som efterfrågas.

Vi hoppas du hittar den hjälp du behöver på webbplatsen. Antalet företag och tjänster kommer att öka på den här sidan efterhand. Är Ni intresserade av ett sambarbete av något slag är ni välkomna att höra av Er. Gå in på kontaktsidan och skicka ett meddelande till oss så hör vi av oss snarast möjligt.

Det finns möjlighet att bli vip-partner till oss och få framträdande länkar till sin juristbyrå på bästa plats på webbplatsen. Vi är öppna för alla idéer!

Det är vår ambition att du ska hitta din hjälp på den här sidan. Vi listar byråer av alla slag och garanterar att vi bara hänvisar till juristbyråer, juristfirmor och alla slag av jurister som står för kvalitet och erkänt goda juristtjänster.

Vi länkar bara vidare till juristbyråer i Stockholmsområdet och våra tjänster innebär att vi listar jurister och hänvisar till respektive jurists hemsida för vidare information och avtal. Vi ger dig hjälp att hitta jurist eller juristbyrå och sedan är det varje juristfirmas avtal och information som gäller. Jurist Stockholm avsäger sig allt ansvar för ingångna avtal med juristerna som vi hänvisar till på denna webbplats.

Våra tjänster inskränker sig till att just visa på utbudet av jurister i Stockholm och leda besökarna på denna sida vidare till en kontakt som kan tillgodose önskemålen om de tjänster av juridiskt slag som efterfrågas.

Vi hoppas du hittar den hjälp du behöver på webbplatsen. Antalet företag och tjänster kommer att öka på den här sidan efterhand. Är Ni intresserade av ett sambarbete av något slag är ni välkomna att höra av Er. Gå in på kontaktsidan och skicka ett meddelande till oss så hör vi av oss snarast möjligt.

Det finns möjlighet att bli vip-partner till oss och få framträdande länkar till sin juristbyrå på bästa plats på webbplatsen. Vi är öppna för alla idéer!

Allt du behöver veta om bodelningsavtal, sambo bodelning, skilsmässa bodelning, sambolagen, bodelning sambolagen, bodelning vid skilsmässa.

Vad som avses med sambor
1§ Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. När det i en lag eller annan författning talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden eller används liknande uttryck, avses därmed sambor enligt första stycket. Denna lag gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift. Lagen gäller sambornas gemensamma bostad och bohag. Av lagen 1994:1117 om registrerat partnerskap följer att vad som i denna lag sägs om äktenskap gäller också registrerat partnerskap. Lag (2005:454).
Ändrad 2005-07-01: Lag (2005:454)

När ett samboförhållande upphör

2§ Ett samboförhållande upphör

1. om samborna eller någon av dem ingår äktenskap,

2. om samborna flyttar isär eller

3. om någon av samborna avlider.

Ett samboförhållande skall också anses upphöra om en sambo ansöker om förordnande av bodelningsförrättare enligt 26 § eller om rätt att få bo kvar i bostaden enligt 28 § eller om en sambo väcker talan om övertagande av bostad enligt 22 §.

1. bodelningsavtal
2. sambo bodelning
3. skilsmässa bodelning
4. sambolagen
5. bodelning sambolagen
6. bodelning vid skilsmässa

Sambors egendom

3§ Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.

4§ samboegendomen ingår inte

1. egendom som en sambo har fått i gåva av någon annan än den andra sambon med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,

2. egendom som en sambo har erhållit genom testamente med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,

1. 3. egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda och
2. 4. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1-3, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.

5§ Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §, 1. fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,

2. fast egendom som samborna eller någon av dem innehar med nyttjanderätt i förening med byggnad på egendomen som samborna eller någon av dem äger, om byggnaden är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,

3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål och

4. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i 5 kap. bostadsrättslagen (1991:614), om rätten gäller en lägenhet som när avtalet träffades var avsedd att bli sambornas gemensamma hem och att innehas huvudsakligen för detta ändamål.

Samborna får i en av dem undertecknad handling anmäla till inskrivningsmyndigheten att en fastighet som är lagfaren för en av dem eller en tomträtt för vilken en av dem är inskriven som innehavare är gemensam bostad för dem båda.
6§

Med sambors gemensamma bohag avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk.

7§

Till sambors gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål.

Sambo bodelning skilsmässa bodelning sambolagen

Hitta rätt jurist för ditt juridiska uppdrag

Anlita jurister Stockholm

Juristbyråer i Stockholm

Det är vår ambition att du ska hitta din hjälp på den här sidan. Vi listar byråer av alla slag och garanterar att vi bara hänvisar till juristbyråer, juristfirmor och alla slag av jurister som står för kvalitet och erkänt goda juristtjänster.

Vi länkar bara vidare till juristbyråer i Stockholmsområdet och våra tjänster innebär att vi listar jurister och hänvisar till respektive jurists hemsida för vidare information och avtal. Vi ger dig hjälp att hitta jurist eller juristbyrå och sedan är det varje juristfirmas avtal och information som gäller. Jurist Stockholm avsäger sig allt ansvar för ingångna avtal med juristerna som vi hänvisar till på denna webbplats.

Våra tjänster inskränker sig till att just visa på utbudet av jurister i Stockholm och leda besökarna på denna sida vidare till en kontakt som kan tillgodose önskemålen om de tjänster av juridiskt slag som efterfrågas.

Vi hoppas du hittar den hjälp du behöver på webbplatsen. Antalet företag och tjänster kommer att öka på den här sidan efterhand. Är Ni intresserade av ett sambarbete av något slag är ni välkomna att höra av Er. Gå in på kontaktsidan och skicka ett meddelande till oss så hör vi av oss snarast möjligt.

Det finns möjlighet att bli vip-partner till oss och få framträdande länkar till sin juristbyrå på bästa plats på webbplatsen. Vi är öppna för alla idéer!

Parks & Partners

Om att anlita jurist hjälp

Rådgivning när du ska anlita jurist för rådgivning och hjälp.

Är det någon skillnad mellan en jurist och en advokat?

Det är viktigt att kunna skilja på beteckningarna ”jurist” och ”advokat”. Advokat får bara den kalla sig som är medlem av Sveriges Advokatsamfund. För att bli invald där krävs att man har juristexamen (juris kandidat-examen). (Det finns inga krav på att den som kallar sig ”jurist” har någon formell juridisk utbildning, även om det vanligen är så.) Att anlita advokat är därför ett särskilt kvalitetstecken – även om en duktig jurist många gånger säkerligen också kan hjälpa Dig.

När bör jag kontakta advokat?

Enligt Svenska Advokatsamfundet bör Du kontakta advokat när Du känner behov av att ha en rådgivare och samtalspartner i rättsliga frågor. Det kan gälla frågor som medför personliga eller ekonomiska konsekvenser för Dig. Ett exempel på sådana tvister kan röra Ditt arbete.

Svenska Advokatsamfundet påpekar att ju snabbare man kopplar in en advokat, desto större är chansen att man genom förhandlingar kan lösa problemet/tvisten som uppstått. Samfundet anser att det sällan brukar sluta lyckligt när en icke-jurist själv börjar slå i lagboken eller fråga bekanta till råds.

Även om det kan vara bra att engagera juridisk expertis på ett tidigt stadium kan det vara bra att minnas att det faktiskt kan innebära att det blir svårare att lösa en tvist. Man måste alltid göra ett antal övervägningar innan man kontaktar en jurist/advokat (Alternativt kan Du diskutera dessa frågor med juristen/advokaten när ni talas vid för första gången):

• Försämras Dina möjligheter att få till stånd en lösning ”utanför domstol” om Du blandar in en tredje part (en advokat/jurist)?

Att koppla in ”utomstående”, jurister eller icke-jurister, kan av ens motpart uppfattas som att konflikten trappas upp (eskaleras). Motparten kan bli arg och kan då kanske bara tänka sig att ge Dig exakt det som lagen säger att han/hon måste erbjuda/ge. En förhandlingslösning (utan utomstående närvarande) kan – åtminstone ibland – ge ett bättre resultat.

• Kan det bli alltför kostsamt att skaffa juridisk hjälp i förhållande till vad Du har att vinna på att få rätt?

Fundera igenom vilket/vilka av Dina önskemål/krav som Du fått igenom respektive vilka önskemål/krav som kvarstår ouppfyllda. Hur viktiga är de för Dig? Kräver lagen att de uppfylls av alla arbetsgivare eller bara på vissa arbetsplatser och i vissa särskilda fall?

Ibland kan myndigheterna ha information om det Du vill veta. Tänk därför på att svenska myndigheter har skyldighet att …

• … hjälpa Dig med att ”avhjälpa mindre brister i ansökningshandlingar och dylikt”. Med detta menar man Du har rätt att få hjälp med att fylla i blanketter om Du är osäker på hur blanketterna ska fyllas i. Du ska inte behöva kontakta advokat/jurist för detta.
• … förklara sig begripligt i sina kontakter med dig – både per brev och vid telefonkontakt. Fråga dem i första hand om det är saker Du inte förstår. De har en skyldighet att förklara för Dig vad som menas med de lagparagrafer som de hänvisar till i sitt/sina beslut. Du ska inte behöva vända dig till jurist/advokat för att kunna uttyda vad de menar.

Myndigheten ska ta hänsyn till att Du inte är jurist/advokat och förklara sig på ett så begripligt sätt som möjligt! Detta ingår i deras s.k. serviceplikt. (Vid krångel kan du hänvisa till Förvaltningslagens 4§).

Obs! Svenska myndigheter har ingen skyldighet att besvara allmänna frågor om lagar som inte direkt berör deras område (eller som saknar anknytning till något ärende hos dem).

Förvaltningslagen gäller bl.a. för de allmänna försäkringskassorna, kommunala och landstingskommunala nämnder (t.ex. miljö- och hälsoskyddsnämnder). De förvaltningar, utskott, nämndberedningar, partsammansatta organ och självförvaltningsorgan som lyder under nämnderna ska också följa förvaltningslagen och därmed ge Dig hjälp och stöd vid Dina kontakter med dem.

Juridiken omfattar många olika delområden (tex arbetsrätt, skatterätt, familjerätt, medicinsk rätt, brottmål osv). Lagar förändras och nya domstolsavgöranden kommer ständigt. Ingen advokat/jurist kan vara bäst på alla typer av juridik. Man specialiserar sig därför ofta på ett (eller ett par juridiska områden). Ett gott råd till Dig som funderar på att koppla in juridisk expertis är att Du kontaktar en advokat/jurist som ofta sysslar med den typen av juridik som ditt problem gäller. Ofta står detta i tidningsannonser (eller i telefonkatalogen) vilken inriktning som advokat-/juristbyrån har.

Är det dyrt att anlita jurist?

I medierna hör man ibland talas om jurist-/advokaträkningar på mycket höga belopp. Många människor i konflikt avstår, av rädsla för ekonomisk ruin, från att kontakta juridiskt utbildade. Det är viktigt att komma ihåg att advokater (dock inte jurister) har en skyldighet att avråda klienter från att starta rättsprocesser som ser ut att bli alltför dyra. Rådfråga den jurist/advokat Du kontaktar om hur dyrt Ditt fall troligen kommer att bli – om Du skulle välja att ta hjälp av honom/henne i fortsättningen.

Om du behöver ekonomisk hjälp i en tvist ska Du i första hand utnyttja det sk rättsskyddet i Din(a) försäkring(ar). Där kan du få hjälp med att betala den juridiska experthjälp som jurister eller advokater kan stå till tjänst med. Rättsskydd ingår automatiskt i alla svenska hem-, villa- och fritidshusförsäkringar samt i helförsäkringar av båt och hel-/halvförsäkring av bil. Läs mer om skyddet i Din försäkring för att ta reda på vilket skydd Du har.

Tyvärr täcker inte rättsskyddet alla typer av tvister. I vissa fall kan man då få vad staten kallar för rättshjälp. (Det är således viktigt att skilja på begreppen rättsskydd och rättshjälp.) En förutsättning för att kunna få rättshjälp är det obligatoriskt med en timmes rådgivning hos en advokat. En timmes rådgivning kostar fr.o.m. den 1 januari 2002 1.162 kr (inklusive moms). Vid kortare rådgivning är avgiften för varje påbörjad kvart en fjärdedel av timkostnaden. (För varje påbörjad kvart betalar du alltså ca 300 kr). I vissa fall kan rådgivningsavgiften bli lägre. Det är viktigt att komma ihåg att advokater (och de flesta jurister) är tränade i att snabbt kunna ta fram den väsentliga informationen för att kunna hjälpa Dig. Rådgivning tar därför oftare kortare tid än man många gånger tror.

Ett gott råd är att Du på ett tidigt stadium förklarar Din ekonomiska situation för den jurist/advokat som Du kontaktar. Be honom/henne att hjälpa dig med att värdera om det är ekonomiskt lämpligt och möjligt att driva din sak på juridisk väg. Var inte rädd för att ta upp ekonomiska frågor!

Om du är fackligt ansluten bör Du också kontakta din fackförening för att höra vilken hjälp Du kan få av dem. Fackförbunden har ofta egna jurister. Kanske kan de driva Din sak utan krav på ersättning från Dig.

Följ dessa råd när du ska hitta och anlita jurist för rådgivning och få hjälp av jurist.

Advantage juristbyrå är en allmän praktiserande juristbyrå och erbjuder kvalificerad juridisk rådgivning till privatpersoner, företag och föreningar. Vi tillhandahåller tjänster inom flera rättsområden såsom familjerätt, skadeståndsrätt, socialrätt, avtalsrätt samt asyl- och utlänningsrätt. Det går även att anlita oss för rådgivning, granskning och upprättande av avtal och vid övriga ärenden såsom vid fastighetsköp, hyresavtal med mera. Vår målsättning är att ge dig allra bästa service och ge de lösningar som passar varje enskild individ. Vi undersöker dessutom dina möjligheter att erhålla rättshjälp och bistår dig med upprättand av ansökan. Vi som arbetar vid Advantage juristbyrå talar svenska, engelska, finska, urdu, hindi, punjabi, bengali, serbiska, albanska samt bosniska. Våra jurister har stor erfarenhet av att arbeta med individer med olika kulturella, etniska, och religiösa bakgrund. Firman följer även de vägledande etiska regler som utarbetats av Sveriges Advokatsamfundet.

Familjerätt

Inom familjerätten erbjuder vi bland annat följande tjänster:

Äktenskapsförord
Ett äktenskapsförord kan upprättas både före och under äktenskapet och skall sedan registreras hos tingsrätten. Genom äktenskapsförordet kan makarna komma överens om vilken egendom skall vara enskild egendom och giftorättsgods.

Samboavtal

Med sambo avses två personer som:

- stadigvarande bor tillsammans. Stadigvarande innebär att det skall vara fråga om en inte alltför kort förbindelse.

- Bor tillsammans i ett partförhållande, dvs. ett förhållande där ett sexuellt samliv normalt ingår.

- Har ett gemensamt hushåll, vilket innebär att man delar på sysslor och utgifter.

I sambolagen finns regler om delning av sambors gemensamma bostad och bohag, om en sambos rätt att överta en bostad som inte ingår i delningen och om inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet.
Genom samboavtalet kan parterna komma överens om en viss egendom skall vara enskild egendom.

Registrerat partnerskap

Två personer av samma kön har rätt att registrera sitt partnerskap. Registreringen är främst tänkt för homosexuella par, men något krav på sådan sexuell läggning finns inte.

Äktenskapsskillnad

Makar som är överens om att skiljas kan få äktenskapsskillnad omedelbart. Skillsmässan måste dock föregås av en betänktetid på minst sex månader, om någon av makarna varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Även om makarna inte har något barn, har de rätt att få betänketid om de begär det. Vill endast den ena maken skiljas, har han eller hon rätt till skilsmässa efter sex månaders betänketid. Betänketid räknas från den dag då makarnas gemensamma ansökan kom in till domstolen eller, om det endast är den ena maken som vill skiljas, när hans eller hennes ansökan om skilsmässa delgavs den andra maken.

Bodelning
Bodelning kan vara aktuell då ett samboförhålande upphör, ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad eller under pågående äktenskap. Det finns många saker att ta hänsyn till vid bodelning bland annat, äktenskapsförord, samboavtal, etc. etc.

Vårdnad och umgänge
När ett par bestämmer sig för gå skilda vägar kan det oftast leda till frågor om var barnen skall, vem skall ha vårdnaden och hur umgänge skall ske. Barnet har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet. Det är barnets intresse och behov som skall vara avgörande. Utgångspunkten är att det är viktigt för barnet att ha kontakt med båda föräldrarna även om dessa inte bor tillsammans. Båda föräldrarna, alltså även den förälder som inte bor tillsammans med barnet, har ett ansvar för att barnets behov av umgänge tillgodoses.

Underhållsbidrag

Föräldrar är skyldiga att svara för underhåll åt sina barn efter vad som är skälig med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsskyldigheten upphör normalt när barnet fyllt 18 år. Går barnet i skolan efter den tidpunkten är föräldrarna dock underhållssyldiga under den tid som skolgånen pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år.

Testamente
Genom testamentsskrivande kan man styra över hur arvet skall fördelas. Att upprätta ett testamente kan vara viktigt speciellt för sambor eftersom sambor ärver inte varandra om inte detta har avtalats i ett testamente. Det är inte enkelt att upprätta ett testamente eftersom det finns så mycket som man tänkas på innan detta sker.

Gåvobrev
Det kan vara en bra idè att skriva ett gåvobrev när man vill ge bort en del av sin förmögenhet. Vid gåva av fast egndom krävs det alltid att det sker i skriftlig form.
Bouppteckning
När en person dör måste bouppteckning förrättas, dvs. en upptecknin göras av de tillgångar och skulder som den döde hade. Var den avlidne gift, skall i allmänhet också den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas. Om den avlidne var sambo och det skal göras en bodelning mellan samborna med anledning av dödsfallet skall i viss utsträckning även den efterlevande sambons tillgångar och skulder antecknas. Bouppteckning skall göras av två s.k. gode män. Till förrättningen skall dödsbodelägarna kallas. Delägare är arvingar och universella testamentstagare. Efterlevande make eller sambor är oftast dödsbodelägare men skall kallas till bouppteckningen även om han eller hon inte är delägare.

Bouppteckning skall normalt göras inom tre månder från dödsfallet. Den skall inom en månad deån upprättande lämnas in till den skattemyndighet som är behörig.

Arvskifte
Genom arvskifte fördelas den avlidnes kvarlåtenskap mellan arvingar och universella testamentstagare. Arvskifte kan som huvudregel ske först när bouppteckning gjorts och den dödes skulder betalats. I och med arvskiftet upphör dödsboet i regel att existera. Fördelning av arvet ska anges i en handling som undertecknas av dödsbodelägarna. Förvaltas boet av boutredningsman eller testamentsexekutor, får skifte inte företas förrän denne har anmält att boutredningen är klar. Dödsbodelägarna är inte tvungna att förrätta arvskifte. De kan i stället enas om att låta dödsboet fortsätta äga den avlidnes tillgångar, s.k. sammanlevnad i oskiftat bo. Förordnas en boutredningsman förfaller dock avtalet om sammanlevnad.

Avtalsrätt

Att skriva ett avtal är inte lätt, vi kan hjälpa dig att upprätta eller granska ett avtal åt dig.

Bland annat kan vi hjälpa dig vid upprättande av köpeavtal, köpebrev, samarbetsavtal, skuldebrev, samt gåvobrev m.m

Skuldebrev

Ett skuldebrev är en skriftlig utfästelse att betala en penningsumma eller ett skriftlig erkännande av en penningskuld. Skuldebrev indelas i enkla respektive löpande skuldebrev.

Ett enkelt skuldebrev är ställt till viss person. Det kan alltså inte överlåtas, utan fungerar främst som bevis på att gäldenären har lånat pengar av borgenären.

Löpande skuldebrev kan överlåtas till andra. Det finns två varianter, innehavarskuldebrev samt orderskuldebrev. Ett innehavarskuldebrev är ställt till innehavaren och kan överlåtas till vem som helst. Ett orderskuldebrev är ställt till en given person eller order och överlåts genom att personen genom påteckning på skuldebrevet överlåter det på annan. Utsätts inget namn är det överlåtet på innehavaren. Har fler personer undertecknat skuldebrevet, är de solidariskt ansvariga för att innehavaren får betalt.

Köpebrev

Köpebrev är en juridisk bindande handling som reglerar och definierar ägandet av egendom. I samband med fastighetsköp upprättas ett köpebrev som ett kvitto på att villkoren, bland annat betalningen i köpekontraktet är uppfyllda. Både köpekontraktet och köpebrev skall lämnas till den lokala inskrivningsmyndigheten vid ansökan om lagfart. En lagfart är ett bevis på att man är ägare til fastigheten. Lagfartsansökan skall skickas in till till inskrivningsmyndigheten vid den tingsrätt fastigheten hör till. Utan lagfart blir man inte registrerad som ägaren av fastigheten och säljaren skulle därmed i princip kunna sälja den igen.

Det kan vara en bra idé för köparen att kontrollera säljarens lagfart så att köparen kan vara säker på att säljaren är den rättmätige ägaren till huset.

Även vid köp av lös egendom såsom bilar, båtar, maskiner, kan det vara bra att skriva ett köpebrev. Köpebrevet fungerar som bevis på att ägorätten vid till exempel av en bil.

Välkommen till Langnas Juridik

Langnas Juridik finns till för dig. Vare sig du driver företag, är pensionär eller behöver hjälp med vardagsjuridik. Vi vet att juridik är svårt och som jurister vill vi göra det svåra enklare för att skapa trygghet för dig.

Hur många juridiska beslut tvingas du fatta varje dag?

Varje dag berörs du av en rad lagar och juridiska beslut. Även när du köper, hyr eller säljer varor och tjänster, tvingas du göra val som kanske skulle bli annorlunda om du kände till juridiken bakom. Langnas Juridik hjälper dig att förtydliga ”det finstilta” utifrån din unika situation för att förbättra dina förutsättningar att fatta rätt beslut.

Vi hjälper dig som blivit orättvist behandlad

Ingen ska felaktigt kunna sko sig på din bekostnad eller känna sig överlägsen på grund av sin storlek. Vi är experter på att skydda dig som råkat ut för oegentligheter från banker, försäkringsbolag och andra institutioner. Langnas Juridik präglas av en tro på att alla klienter är viktiga. Oavsett om det rör stora eller små problem, företag eller privatpersoner. Till Langnas Juridik är alla välkomna.

Det ska löna sig att få hjälp

Oroar du dig för om vi kan hjälpa dig och vad du kan få ut av det? Du är varmt välkommen att ringa våra jurister. Det ska löna sig att anlita Langnas Juridik. Har du en enklare fråga kan du mejla till våra jurister och få svar inom 24 helgfria timmar.

Juridik för privatpersoner

Langnas Juridik hjälper dig som privatperson eller pensionär med allt som rör vardagsjuridik. Vare sig du har små eller stora problem är du välkommen att kontakta oss. Vi kan förebygga problem, klargöra juridiska frågor och hjälpa dig vid tvist. Vårt mål är att tillgodose dina behov och rättigheter för att ge dig en tryggare vardag.

Juridik för företag

Att driva företag innebär ständiga beslut och affärsuppgörelser. Langnas Juridik hjälper dig med alla juridiska frågeställningar knutna till affärsverksamheten. Behöver du tydliggöra det finstilta i dina avtal och göra dem mer lönsamma, eller har du kanske hamnat i en tvist? Kontakta oss så berättar vi vad vi kan hjälpa dig med. Det är oftast mer än du anar.

Kompetens, erfarenhet och engagemang

Hos Langnas Juridik möter du skickliga jurister med lång erfarenhet, bred kompetens och ett personligt engagemang. För att bistå vid större och långvarigare lösningar, äger vi förutom juridisk expertis även finansiell och kurativ kompetens.

JURIST STOCKHOLM

LEX ADVOKATBYRÅ

LEX Advokatbyrå grundades 1989. Verksamheten bedrivs på Karlavägen i Stockholm. LEX Advokatbyrå tillhandahåller kvalificerad juridisk rådgivning till såväl företag som privatpersoner. Vår erfarenhet och kompetens sträcker sig över de flesta affärsjuridiska områden. Vi har mångårig erfarenhet av förhandlingar och domstolsprocesser. Flertalet av juristerna på LEX Advokatbyrå har dessutom fastighetsrättslig specialkompetens.

Vårt fokus ligger uteslutande på att tillgodose våra klienters behov av kvalificerad och tillgänglig juridisk kompetens. Genom att vara en modern mindre advokatbyrå kan vi arbeta flexibelt och lätt anpassa oss efter klienternas önskemål i olika frågor.

FASTIGHETS- & NYTTJANDERÄTT

LEX Advokatbyrå tillhandahåller löpande juridisk rådgivning i samtliga fastighetsrelaterade frågor. Rättsområdet berör många olika typer av ärenden – fastighetsöverlåtelser, entreprenader, expropriationer, hyra, arrende, planärenden m.m. – berörande alltifrån privata angelägenheter till kommersiella parters förhållanden. Gemensamt för alla ärenden är att den komplicerade formalia och de tvingande lagregler som kan komma ifråga måste beaktas. Vår omfattande erfarenhet av fastighetsbranschen gör att vi kan erbjuda juridisk expertis i kombination med omfattande kunskap om branschens speciella förutsättningar. Detta innebär att vi kan lämna initierade och praktiska råd i såväl strategiska som löpande frågor.

Advokatbyrån biträder även bostadsrättsföreningar vid förvärv av fastigheter för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt samt likvidering för ombildning av bostadsrättsföreningar till äganderätt.

AFFÄRSJURIDIK

Advokatbyrån har bred kunskap och erfarenhet inom traditionell affärsjuridik. Vi biträder klienter bl.a. vid företagsöverlåtelser, avtalsskrivning och kommersiella förhandlingar.

Kompetensområdet innefattar centrala avtalsrättsliga områden och frågeställningar såsom utformning, tolkning och tillämpning. Ett bra avtal utgår från parternas behov och söker på bästa sätt tillgodose dem. Den kommersiella aspekten visar sig framför allt när det är fråga om att utforma avtal eftersom det då finns stora möjligheter att låta juridiken tjäna avtalsparternas syften.

SKATTERÄTT

LEX Advokatbyrå erbjuder allmän rådgivning avseende det skatterättsliga området.

Skattelagstiftningen är komplicerad att tillämpa för både företag och privatpersoner. Skatteeffekterna av affärstransaktioner kan vara svåra att förutse och förenade med oväntade skattekostnader. Det finns därför all anledning att på ett tidigt stadium informera sig om skatteeffekter och planera för dessa.

Skatteverkets kontroll vid bl.a. skatterevision kräver i regel kommunikation med Skatteverket för att bemöta förslag till ändrad taxering och straffavgifter. LEX Advokatbyrå bistår klienter med att utreda olika skattefrågor direkt med myndigheten och för talan vid eventuell process.

CIVILRÄTT

Utöver övriga verksamhetsområden är LEX Advokatbyrå verksam inom den allmänna civilrätten och har bred kompetens inom områden såsom kredit- och obeståndsrätt, entreprenadrätt, köp- och avtalsrätt samt familjerättsliga ärenden avseende bouppteckningar och bodelningar.

ett stort antal processer samt

varit kursledare i kursen

juridiska databaser för domstols-

jurister, åklagare och praktiserande

jurister.

- Familjerätt omfattar bl a lagstiftning om äktenskapsskillnad, vårdnad och umgesrätt om barn, underhåll och bidragsförskott till barn, bodelning inom äktenskapet, bodelning med anledning av äktenskapsskillnad, äktenskapsförord avseende enskild egendom eller giftorättsgods, upprättande av testamente med olika typer av förordnanden mm. Ett exempel på vanligt fel inom familjerätten är att bodelningsavtal inte upprättas efter äktenskapsskillnad. Makarna har en redovisningsplikt över det giftorätts som fanns vid tiden för brytdatum. Efter några år kan det dock vara svårt att rekonstruera de ekonomiska förhållandena. Dessutom kan värdet på egendomen som omfattas av bodelningen väsentligt ha ändrats. Länk till Äktenskapsbalk i fulltext, det tar några minuter att ladda ned texten.

Fastställda underhåll genom avtal eller dom överensstäm mer ofta inte med socialstyrelsens normer, det finns då möjlighet till jämkning. Det gäller även att skilja på underhållsstöd, se Lag om underhållsstöd , och underhåll. Länk till Föräldrabalk i fulltext, det tar några minuter att ladda ned texten

Avtal och köprätt – för Ditt företag och Din familj. Detta rättsområde är naturligtvis omfattande.Vi hjälper Dig bl a med de vanligaste branschavtalen. Dessutom samarbetar vi med andra jurister med kompetens inom olika rättsområden. Ett exempel på vanligt fel inom köprätten är att reklamation ej sker tillräckligt snabbt vid upptäckt av fel och brister i levererade varor. Länk till Köplag i fulltext, det tar några minuter att ladda ned texten. Se även Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Bouppteckningar – Ärvdabalkens regler avseende bl a upprättande av bouppteckningar är ofta mer komplicerade än många klienter anar. Detta kan t ex bero på att regler om efterarv måste tillämpas. Ett annat vanligt fel är att bodelningar och arvskiften inte förrättas, vilka ofta för med sig problem av olika slag. Länk till Ärvdabalk i fulltext, det tar några minuter att ladda ned texten

Fastighetsrätt – Köp och försäljning av den egna bostaden är många gånger den största affär en familj gör. Det kan därför vara lämpligt ta hjälp av en jurist för att gå igenom lagstiftningen avseende t ex dolda fel., rättigheter och skyldigheter med anledning av förvärv och försäljning av fast egenom. Rättsskydd förmedlas genom fastighetens rättsskyddsförsäkring. Försäkringen täcker i regel även kostnaden för tekniskt biträde som juristen anlitar för styrkande av olika fel och brister eller det omvända förhållandet vid tvist. Ett av de vanligaste felen inom fastighetsrätten är att köparna inte tar sig tid att undersöka fastigheten ordentligt innan köp och inte fullgör sin undersökningsplikt. Ett av säljarnas vanligaste fel är förmodligen att de underlåter att informera köparen om fel och brister de känt till. Länk till Jordabalk det tar några minuter att ladda ned texten.

Arbetsrätt – Inom arbetsrätten finns det fler fatalietider än inom något annat rättsområde. Ett vanligt fel hos både arbetsgivare och arbetstagare är underlåtelse att iaktta de frister som gäller med rättsförluster som följd.Länk till lag om Anställningsskydd, det tar några minuter att ladda ned texten.

Bolagsrätt – Som företagare är det viktigt att med jämna mellanrum gå igenom kompanjonavtal, bolagsordning, försäkringar, testamente mm. P g a att rättsområdet ofta är integrerat med skatterätt och familjerätt kan en jurist vara till hjälp för att klienten skall få en översikt av de problem som kan vara för handen och till hjälp för att utforma eller uppdatera avtalen. Se länk till Aktiebolagslag det tar några minuter att ladda ned texten.

Upphovsrätt – Den snabba tekniska utecklingen gör att företagare allt oftare ställs inför olika upphovsrättsliga spörsmål. Nya upphovsrättsliga problem uppstår i samband med Internets utveckling. Länk till Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk det tar några minuter att ladda ned texten.

IT-Rätt – Om Du får problem med IT-Rätt kan Du vända till Seilitz Juridiska Byrå. Vi programmerar till husbehov och sätter samman våra egna datorer. Detta kan säkert vara en fördel för att förstå olika juridiska problem hänförliga till databranschen. Se länk till nyPersonuppgiftslag, det tar några minuter att ladda ned texten.

Skatterätt – Skatterätt är ofta integrerat med andra rättsområden. Därför är detta rättsområde oerhört viktigt. Som exempel kan nämnas familjerätt och bolagsrätt. Det är viktigt att juristen som är Dig behjäplig i olika juridiska ärenden kan ge en översikt över både de civilrättsliga och skatterättsliga verkningarna, se Skatteverkets sida med information om skatter, skatteberäkning, RSV-nytt, deklarationsblanketter, internationella dubbelbeskattningsavtal mm.

Skadeståndsrätt – Skadestånd med anledning av t ex kontraktsbrott, men även jämlikt skadeståndslagen. Länk till Skadeståndslag, det tar några minuter att ladda ned texten.

Försäkringsrätt – T ex biträde vid trafikskaderegleringar. Kostnaden för ombud betalas i regel av försäkringsbolaget.

Internationell privaträtt – P g a den ökande internationaliseringen får den internationella privaträtten en allt strörre betydelse. Dvs vilket lands lag som skall tillämpas vid lagkollision. Se även Europas samtliga dubbelbeskattningsavtal på RSV:s hemsida på vår sida över svenska juridiska länkar. samt utländska juridiska länkar.

Rättshjälp – Den statliga rättshjälpen baseras på ekonomisk förmåga. Enligt nya rättshjälpslagen är rättshjälpen tänkt att träda in när klienten ej har tillgång till rättsskydd., se nedan. Se även domstolsverkets sida avseende rättshjälp. Se även länk till Rättshjälpslag och förarbeten till lagstiftningen, det kan ta några minuter att ladda ned texten.

Rättsskydd – Det finns ofta ett rättsskyddsmoment i Din hemförsäkring. Ofta erbjuds även rättsskyddsförsäkringar i samband med tecknande av företagsförsäkringar. Har Du rättsskydd betalas en del av kostnaden för juristen i form av en självrisk som utgör en viss procentuell del av juristkostnaden.

Kurser i juridiska databaser – Seilitz Juridiska Byrå arrangerar kurser i jurdiska databaser bl a innefattande Norstedts Juridiks CD-LagX, CD-Praxis samt andra av Norstedt Juridik utgivna databaser. Fakta Info Direkt AB:s juridiska databaser som t ex Infolex, Proplex, Karnov samt andra databaser som förlaget ger ut, Sema Group Info Data AB:s databaser som t ex Rättsbanken samt andra databaser som företaget levererar. Hittills är över 485 jurister utbildade.

Kurserna arrangeras i lokaler på Olof Palmes gata 31. Lokalerna innehåller automatisk klimatanläggning samt fast lina ut till Internet. God klass på data-och projektorutrustningen. Trevliga gemensamhetsutrymmen. Även föreläsningar.

Se särskild sida om kursen i juridiska databaser.

Om Du är tekniskt intresserad kan Du läsa artiklar om

- Penndatorer

- Fjärrstyrning av datorsystem

- Det papperslösa kontoret

En jurist är utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem, och på att tolka lagar och andra författningar, lagförarbeten, rättsavgöranden och avtal. En jurist kan t ex arbeta i domstol, på advokat- eller juristbyrå, i kommunal eller statlig förvaltning, i intresseorganisationer, banker, försäkringsbolag eller industri- / tjänsteföretag.

För de flesta jurister ingår i arbetet att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material såsom lagtexter, förordningar, avtal och praktiska tillämpningar för att finna de rättsregler och den praxis som är tillämplig på det problem som ska lösas. Ofta presenterar juristen lösningen skriftligt och redovisar vad man kommit fram till vid en föredragning eller förhandling.

Att förhandla och företräda någon är ett viktigt inslag i juristers arbete. Bolagsjuristen företräder sitt företag när avtal och kontrakt skall tecknas med kunder eller andra företag.

UTBILDNING

Man kan läsa och erhålla examen i rättsvetenskap (som är det vetenskapliga studiet av juridik) vid flertalet högskolor och universitet i landet. Rättsvetenskapliga program finns i Örebro och Luleå och en av skillnaderna mellan rättsvetenskapligt program och juristprogram är att det ingår mer undervisning i process och straffrätt i det senare.

För att exempelvis kunna arbeta som domare, åklagare eller advokat krävs dock att man erhållit juristexamen (tidigare juris kandidat (jur.kand.). Juristexamen ger behörighet till samtliga juristyrken i Sverige. Endast sex universitet i Sverige erbjuder utbildningsprogram vilka leder till en juristexamen. Dessa sex orter är Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Örebro. Fria kurser kan dock ingå i jur.kand examen under förutsättning att de inte har ett likartat innehåll som de baskurser och valbara kurser som ingår i programmet. Vissa mer specialiserade utbildningar med stora juridiska inslag ger filosofie magister-examen (fil.mag.), vilka ibland informellt kallas jur.fil.mag eller jur.mag[källa behövs].

Den engelska översättningen av den svenska juristexamen är Master of Laws (LL.M.). Notera att en generell examen i juridik tex. vid en affärsjuridisk utbildning inte ger behörighet till notarietjänstgöring. En affärsjuridisk utbildning kan alltså inte ge karriär i rättsväsendet.

NY JURISTEXAMEN

Sedan 2006 diskuteras det om Sverige bör införa en ny juridisk examen som skall vara inriktat mot affärsjuridik. Linköpings universitet har arbetat fram riktlinjer för en ny yrkesexamen som de har valt att kalla för affärsjuristexamen. Denna examen skall erhållas efter kursfodringar om 300 högskolepoäng.

Enligt en bedömargrupp vid Högskoleverket skiljer sig denna föreslagna examen så pass mycket att det inte kan rymmas under samma tak som den vanliga traditionella juristutbildningen som ger en juristexamen.

Affärsjurist

Affärsjurist är en jurist, ofta advokat eller jur kand, som biträder företag och andra juridiska personer. Affärsjuristerna är ofta verksamma vid en affärsjuridisk (advokat)byrå.

En affärsjurist är ofta rådgivare i större eller mindre affärstransaktioner, vid förvärv eller försäljning av företag. Han/hon kan också vara rättegångsombud i kommersiella tvister i domstol eller inför skiljenämnd. Han/hon kan också arbeta med skatterådgivning och utlandsetableringar. Bland affärsjuristerna inräknas även konkursförvaltare och rekonstruktörer.

Affärsjurist - Bolagsjurist - Bankjurist - Skattejurist - Förvaltningsjurist - Kommunjurist

Tingsnotarie

Tingsnotarie är den som efter en avslutad juris kandidat-utbildning via Domstolsverket får anställning vid en tingsrätt. Den som fullgjort tjänstgöring som tingsnotarie är tingsmeriterad alternativt uppges ha suttit ting.

Anställningen baserar sig normalt på den anställdes betyg från universitetet och övriga sidomeriter såsom kvalificerat juridiskt arbete. Notariekansliet använder ett avancerat system för att räkna ut poäng av såväl betyg som vissa sidomeriter. Ansökan till notarieanställning skickas till Domstolsverket som anställer tingsnotarier cirka sex gånger per år. Att få anställning som tingsnotarie kräver mycket goda betyg och/eller en eller flera sidomeriter.

Normalt varar anställningen 2 år under vilka tingsnotarien hjälper till med att förbereda och föredra mål, skriva förslag till domar och beslut, utföra rättsutredningar, handlägga ärenden samt utarbeta tryck inför större mål. Efter cirka sex månader får tingsnotarien ett förordnande och kan därmed handlägga otvistiga ärenden såsom gemensamma ansökningar om skilsmässa och vissa adoptionsärenden. Efter cirka ett år får notarien avgöra enklare brottmål själv (hastighetsöverträdelser m.m.).

Tingsmeritering krävs för att bli åklagare, kronofogde och i de allra flesta fall även domare. Att bli tingsmeriterad betraktas generellt sett som attraktivt då det inte bara öppnar vägen för yrken som formellt kräver tingstjänstgöring utan även för anställning på advokatbyråer och andra kvalificerade juridiska arbeten.

Juristexamen

Juristexamen är en grundläggande universitetsexamen som krävs för att få utöva yrken som domare, åklagare, kronofogde och advokat. Det är den examen som student vid svenskt universitet kan ansöka om efter att med godkänt resultat ha genomgått de kurser som ingår i juristprogrammet, juris kandidatprogrammet eller dylikt.

Juristprogrammet med flera programbenämningar är med 1992 års högskolelags terminologi den viktigaste grundläggande utbildningen inom juridisk fakultet. Utbildningen omfattar med nuvarande system (sedan 2007) 270 högskolepoäng. I Sverige kan denna examen erhållas vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Umeå, Örebro och Uppsala universitet.

Juristutbildningen i Uppsala

Juristutbildningen i Uppsala är landets äldsta och även ett av de mest eftersökta utbildningsprogrammen. Den juridiska fakulteten är fortfarande en pionjär när det gäller modern juridisk undervisning och utbildning som baseras på problembaserad inlärning, kritiskt ifrågasättande och samarbete i smågrupper.

En förutsättning för vår utbildningsmodell, som visat sig ge utmärkta resultat, är den starka forskningsmiljön vid fakulteten och ett omfattande internationellt samarbete med andra universitet. Forskningen vid fakulteten har ett högt internationellt anseende och speglar i många avseenden de senaste decenniernas samhällsförändringar, inte minst rättsordningens europeisering. Här finns också ett omfattande samarbete och kontakt med det omgivande samhället.

Juridiska fakulteten i Uppsala är i alla avseenden i takt med sin tid!

Arbetsmarknad

Jurister är traditionellt verksamma inom rättsväsendet och i statlig och kommunal förvaltning. Jurister arbetar också inom till exempel näringslivet, politiken eller ideella organisationer.

Juristprogrammet är den enda utbildningen som ger formell behörighet att arbeta som advokat, åklagare, domare och kronofogde. För arbete som åklagare eller domare krävs notarietjänstgöring efter juristexamen.

Högskoleverket och JUSEK – fackförbundet för bland annat jurister, publicerar årligen rapporter om framtidsutsikterna för olika yrken. Följ länkarna till höger för att läsa aktuella prognoser för juristernas arbetsmarknad.

Jurist Stockholm – sök jurist – anlita jurist i stockholm