Jurister i Stockholmsområdet juridisk rådgivning
Rådgivning av jurister i Stockholm. Få hjälp med dina juridiska frågor av en professionell jurist i Stockholmsområdet. Det är vår ambition att du ska hitta din hjälp på den här sidan. Vi listar byråer av alla slag och garanterar att vi bara hänvisar till juristbyråer, juristfirmor och alla slag av jurister som står för kvalitet
Anlita en jurist i Stockholm
När du ska anlita en jurist i Stockholm kan du jämföra och se vilken jurist i Stockholm som passar bäst för dina behov. Behöver du juridisk rådgivning som privatperson eller företagare? Du hittar jurister och juristbyråer i Stockholm här. Det är vår ambition att du ska hitta din hjälp på den här sidan. Vi listar
Att skriva testamente, testator, testamentstagare, legatarie
Varför skriva testamente? Hur skriver man testamente? Vad är testator, testamentstagare, legatarie och vad är ett testamente?
Testamente
Om du inte gör något testamente träder den så kallade legala arvsordningen in. Då fördelas kvarlåtenskapen normalt mellan de efterlevande släktingarna enligt reglerna i ärvdabalken. Läs om arv i det föregående kapitlet. Det enda sättet för en ägare att förordna om vad som ska hända med hans tillgångar efter avlidne är genom att upprätta ett testamente.
Testator och testamentstagare
Den som upprättar ett testamente kallas testator (testatrix om det är en kvinna, men detta uttryck används sällan). De som får något genom testamente kallas testamentstagare. Man skiljer mellan legatarier och universella testamentstagare. jäs mer om testator och testamentstagare längre fram i det här kapitlet.
Varför testamente?
Även om den legala arvsordningen ska följas kan det ändå finnas anledning att göra ett testamente. Det kan exempelvis vara om du vill att viss egendom ska vara enskild egendom eller om du vill fördela egendomen på ett visst sätt. Andra orsaker till att skriva ett testamente kan vara att du vill
att din sambo, som inte har någon arvsrätt, ska ärva
att vissa saker ska tillfalla vissa personer
gynna en organisation
att gemensamma barn ska får ut sitt arv redan när den förste maken avlider
att dina barn bara ska ha sin laglott
att arvet ska förknippas med särskilda villkor
att barnen inte ska få tillträde till egendomen förrän vid en viss ålder.
Testator
Krav på testator
Det är endast personer med så kallad rättshabilitet som kan upprätta giltiga testamenten. Rättshabilitet betyder rättslig handlingsförmåga och innebär att en människa är behörig att ingå avtal och fatta rättsligt bindande beslut.
Följande personer kan inte göra ett rättsligt hållbart testamente:
underåriga, dvs personer under 18 år
personer med en psykisk störning som har betydelse i sammanhanget
personer som har utsatts för tvång eller annan påverkan.
Testamentstagare
Testator kan testamentera till släktingar eller vänner. Även organisationer kan vara testamentstagare. Däremot går det exempelvis inte att testamentera till djur.
Universella testamentstagare
Den som ska få hela eller en viss andel av boet enligt ett testamente är universell testamentstagare. Begreppet omfattar alla som ska ärva enligt ett testamente om det inte står att de ska ha någon jestämd sak (saklegat) eller ett bestämt belopp (penninglegat).
Universella testamentstagare är dödsbodelägare och ska vara med och besluta om hur man ska avsluta den avlidnes affärer.
Legatarie
Den som inte är legalt arvsberättigad men som genom testamente får en eller flera bestämda saker är legatarie. Den sak legatarien ska i kallas legat. Det kan vara frågan om en bestämd sak eller ett antal aktier eller en penningsumma. Det är inte ett legat om personen tilldelas hela kvarlåtenskapen eller en viss andel av den. Legatarier räknas inte som dödsbodelägare.
Avliden testamentstagare
En avliden bröstarvinges arvslott går vidare till bröstarvingens barn. Skulle något av dem också ha avlidit går arvslotten vidare till dennes barnbarn osv. Motsvarande gäller om du testamenterat till n legalt arvsberättigad släkting till dig och denne har avlidit. Men om du testamenterar något till någon som inte skulle ha legal arvsrätt efter dig utan testamentet, och testamentstagaren skulle vara avliden när du avlider, är förordnandet i testamentet utan verkan. Därför är det viktigt att du i testamentet skriver att testamentstagarens arvingar (eller någon annan) ska få egendomen om testamentstagaren är avliden, om det är så du vill ha det. Vill du vara helt garderad kan du förordna om flera reserver för det fall att även den första reserven skulle vara avliden.
Underårig testamentstagare
Om den som ärver dig är underårig, dvs under 18 år, tar förmyndarna, dvs normalt föräldrarna, hand om arvet och förvaltar det tills en underårige fyllt 18 år. Om du inte litar på föräldern, kan du i testamentet föreskriva att någon annan ska förvalta egendomen tills testamentstagaren fyllt 18 år. Du kan också sätta en högre åldersgräns. Dock har bröstarvingen alltid rätt att få ut sin laglott utan begränsningar vid 18 års ålder.
Ofödd testamentstagare
Endast den som är född eller avlad vid testators död kan vara legal arvinge. Barnet måste sedan födas levande för att kunna ärva. Om barnet lever vid födseln gäller arvsrätten även om barnet avlider en kort tid därefter. Ett testamente får upprättas till förmån för kommande barn till en erson som lever eller är avlad vid testators död. Rätten att göra testamenten till förmån för någon som ännu inte är född förutsätter dock att testator inte gör skillnad mellan ofödda syskon.
Fideikommiss
Man talar om fideikommissrätt när ett testamente föreskriver att viss egendom eller en viss rättighet oförminskad ska tillfalla två obegränsat antal led. Testators möjlighet att styra över egendomen i obegränsat antal led. Testators möjlighet att styra över egendomen i framtiden är dock kraftigt begränsad genom kravet på att mottagaren ska vara i livet eller vara avlad vid testators död.
Varför skriva testamente? Hur skriver man testamente? Vad är testator, testamentstagare, legatarie och vad är ett testamente?
Arvslott, laglott, bröstarvingar, laglottsskydd, särkullbarn, sambos arvsrätt, testamente.
Arvslott – laglott
Den del av kvarlåtenskapen som en arvinge har rätt till kallas arvslott. Det är endast sådant som tillfaller legala arvingar som kallas arvslott. Då någon ärver genom testamente kallas det legat eller testamentslott, beroende på om förmånstagaren ska ha en konkret sak eller en viss andel av kvarlåtenskapen. Då en del av förmögenheten har testamenterats bort minskar arvtagarnas arvslotter.
Bröstarvingar
Den avlidnes barn är hans bröstarvingar. Är barnet avlidet går barnbarn in som bröstarvingar istället osv. När det finns minst en bröstarvinge har andra släktingar inte rätt att ärva. Kvarlåtenskapen efter en förälder delas lika mellan dennes barn. Adopterade eller itomäktenskapliga barn har rätt till lika stor del som barn inom äktenskapet.
Laglott – skydd mot arvlöshet Ett testamente kan medföra att det finns mindre egendom kvar att dela på för arvingarna. Enligt ärvdabalken får en förälder inte göra sina barn arvlösa genom testamente. Detta framgår av reglerna om bröstarvingars laglott.
En bröstarvinges laglott är hälften av arvslotten. Ett testamente får ldrig innebära att bröstarvingen inte kan få ut sin laglott. Därför kan en förälder i ett testamente maximalt testamentera bort 50% av sin kvarlåtenskap till någon annan än bröstarvingar, såvida inte bröstarvingarna godkänner testamentet.
Om ett laglottsberättigat barn är avlidet går laglotten vidare till dennes barn osv. Ingen kan tvingas att ta ut sin laglott.
Förstärkt laglottsskydd
Eftersom ett testamente inte får innebära att bröstarvingarnas laglott kränks, får inte heller gåvor göra det. Denna regel kallas för ett förstärkt laglottsskydd.
Om gåvan omfattar mer än hälften av givarens nettoförmögenhet, har bröstarvingarna rätt att kräva att gåvan ska jämkas. Detta gäller även om det finns ett gåvobrev där givaren förklarar att gåvan inte ska ses som förskott på arv.
i det är en arvinge som har fått gåvan ska dennes arvslott minskas med gåvans värde. Om den avlidne hade gett egendomen till någon som inte ska ärva kan bröstarvingarna istället kräva att gendomen ska lämnas tillbaka, alternativt att de får kontant ersättning motsvarande gåvans värde.
Observera dock att regeln om förstärkt laglottsskydd bara gäller om gåvan kan jämställas med att egendomen har testamenterats bort. Därför gäller regeln endast gåvor som ges när givaren inser att han lar kort tid kvar att leva, eller gåvor där gåvotagaren i praktiken övertar egendomen fullt ut först vid givarens död.
Förskott på arv
Sådant som en bröstarvinge fått i gåva ska ses som ett förskott på arv, såvida inte den avlidne föreskriver annat i samband med gåvan eller i ett testamente.
Normala utgifter, som föräldrar betalat för barns uppehälle och utbildning, ska inte avräknas. Inte heller rimliga julklappar och andra mindre gåvor.
Gåvor till någon annan arvinge än bröstarvinge, ska inte avräknas som förskott på arv, såvida inte den avlidne föreskrivit detta i samband med gåvan eller i ett testamente. Här gäller alltså det motsatta förhållandet jämfört med bröstarvingar.
Särkullbarn
Särkullbarn är de barn som den avlidne har tillsammans med någon annan person än den han var gift med vid sin död – särkullbarn är illtså den efterlevande makens styvbarn. Särkullbarn har rätt till sin laglott vid förälderns död precis som andra bröstarvingar. lärkullbarnens laglott kan alltså hindra föräldern från att testamentera egendom under sin livstid.
Särkullbarns arvsrätt är starkare än samkullbarns. När en person avlider och efterlämnar make och gemensamma barn övertar den efterlevande maken normalt all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. De gemensamma barnens (samkullbarnens) rätt att få ut sitt arv skjuts därmed upp tills den efterlevande maken avlider, dvs tills båda föräldrarna är avlidna.
Särkullbarn har dock rätt till hela sin arvslott redan vid förälderns öd även om det finns en efterlevande make. Ett särkullbarn behöver alltså inte vänta på sitt arv tills förälderns make (styvföräldern) avlider.
Efterlevande makes arvsrätt
Skyddet för den efterlevande maken är mycket starkt och brukar kallas rätten att ”sitta kvar i orubbat bo”. Den efterlevande makens rätt till arv går bland annat före bröstarvingarnas rätt. Den efterlevande maken har också ett grundskydd genom den så kallade prisbasbeloppsregeln.
Först bodela
fid ena makens död upplöses äktenskapet och en bodelning mellan makarna ska då göras. Nettogiftorättsgodset delas i lika andelar. Först när bodelningen har klarats av blir det dags att ta ställning till vilka tillgångar som ska tillfalla änkan eller änklingen respektive den avlidnes arvingar som arv.
Grovt förenklat innebär detta att hälften av de samlade tillgångarna efter skuldavräkning – delas i två delar. Den ena får makan med vanlig äganderätt, och den andra blir hennes med fri förfoganderätt. Resultatet kan dock bli annorlunda om det finns särkullbarn, enskild egendom eller om den efterlevande avstår från bodelning. Läs mer om makars förhållanden i bokens del Makar och registrerade partner.
Fri förfoganderätt
Då den avlidne efterlämnar en maka ärver hon normalt med fri förfoganderätt. Det innebär att hon fritt får använda tillgångarna under sin livstid. Den efterlevande makan får bestämma över makens andel så länge hon lever, men hon får inte testamentera bort den.
Leder till efterarv
Den efterlevande makans rätt att överta kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt leder inte till att hon blir ägare till sakerna. Den först avlidne makens arvingar har kvar sin rätt till arv efter honom trots att makan övertagit tillgångarna, deras rätt till arv skjuts dock upp och aktiveras först när den efterlevande makan avlider. Trots att det är den efterlevande makan som haft hand om sakerna anses arvet komma från den först avlidne maken. Släktingarnas rätt till efterarv innebär att makan inte får testamentera bort sådant som hon endast har med fri förfoganderätt. Efterarvsrätten hindrar däremot inte att änkan säljer saker som tillhört den avlidne maken. Änkan får dock inte ge bort tillgångar hur som helst när det finns efterarvingar efter hennes make.
Den avlidne makens särkullbarn
Särkullbarn är de enda arvingar som går före änkans rätt att sitta kvar i orubbat bo. De har rätt att få ut sitt arv redan när deras förälder avlider. Den efterlevande makens rätt enligt prisbasbeloppsjgeln går dock före särkullbarnens anspråk. Därför kan särkullbarnet inte kräva ut sitt arv om det endast finns blygsamma tillgångar i boet.
Prisbasbeloppsregeln
Prisbasbeloppsregeln är ett minimiskydd för den efterlevande maken, som därigenom skyddas från att bli ställd på bar backe på grund av laglottsanspråk från den avlidnes särkullbarn eller på grund av att den avlidne maken har testamenterat bort sin egendom till någon annan.
Enligt prisbasbeloppsregeln har den efterlevande maken rätt att få så mycket egendom att hon tillsammans med sin bodelningsandel och sin enskilda egendom har egendom som är värd fyra prisbasbelopp (ca 160 000 kr).
Prisbasbeloppsregeln har företräde framför förordnanden i testanente. Ett testamente är alltså utan verkan i den mån det inkräktar på den efterlevandes rätt enligt prisbasbeloppsregeln.
En makes rätt enligt prisbasbeloppsregeln går också före den avlidne makens bröstarvingars anspråk på arv. Den efterlevande maken har itt till sina fyra prisbasbelopp även om detta innebär att särkull>arn inte kan få ut sina laglotter. Särkullbarnen har däremot rätt till efterarv när efterlevande maken avlider.
Efterlevande sambos arvsrätt
Sambor saknar legal arvsrätt. Sambor som vill ha ett fullgott eftersvandeskydd måste därför skriva inbördes testamenten eller gifta 3ig med varandra. Det finns dock en del regler till skydd även för en ;erlevande sambo.
Ett testamente till förmån för en efterlevande sambo ger inte ett lika gott skydd som en efterlevande make har enligt äktenskapsbalken. Testamenten får aldrig hindra någon bröstarvinge efter den avlidne rån att få ut sin laglott. Alla bröstarvingar kan kräva att ett testamentet till förmån för den efterlevande sambon jämkas så att de kan få ut sina respektive laglotter. Detta gäller både den avlidnes egna barn och sambornas gemensamma barn.
Bodelning på grund av dödsfallet
Då en av samborna avlider kan den efterlevande sambon kräva att en bodelning ska genomföras. Bodelningen följer samma principer som en bodelning efter en separation. Det innebär bland annat att det endast är parets gemensamma bostad och bohag (dvs samboegendomen) som ska bodelas.
Det är den efterlevande sambon och dödsbodelägarna som ska dela upp tillgångarna när bodelningen görs med anledning av ena sambons död.
Endast bostad och bohag
I en bodelning mellan sambor ingår endast bostad och bohag som brvärvats för gemensamt bruk. En efterlevande sambo kan därför enligt den lilla prisbasbeloppsregeln ha rätt till t ex en soffa i kvarlåtenskapen men inte till en bil. Soffan räknas som bohag, men inte bilen. Läs mer om samboförhållanden i bokens del Sambor.
Lilla prisbasbeloppsregeln
En efterlevande sambo har rätt att vid bodelningen få ut tillgångar motsvarande två prisbasbelopp (ca 80 000 kr). Denna regel brukar kallas lilla prisbasbeloppsregeln eftersom en liknande bestämmelse för makar ger fyra prisbasbelopp. Egentligen är det dock helt olika regler – en arvs- och en bodelningsregel. Observera att det enda som kan ingå i bodelningen är det gemensamma bohaget och den gemensamma bostaden.
illa prisbasbeloppsregeln gäller inte om samboförhållandet hade upphört vid dödsfallet. Regeln gäller inte heller om förhållandet var så färskt att paret inte anses vara sambor enligt sambolagen.
Jurister i Stockholmsområdet juridisk rådgivning
Rådgivning av jurister i Stockholm. Få hjälp med dina juridiska frågor av en professionell jurist i Stockholmsområdet.
Det är vår ambition att du ska hitta din hjälp på den här sidan. Vi listar byråer av alla slag och garanterar att vi bara hänvisar till juristbyråer, juristfirmor och alla slag av jurister som står för kvalitet och erkänt goda juristtjänster.
Vi länkar bara vidare till juristbyråer i Stockholmsområdet och våra tjänster innebär att vi listar jurister och hänvisar till respektive jurists hemsida för vidare information och avtal. Vi ger dig hjälp att hitta jurist eller juristbyrå och sedan är det varje juristfirmas avtal och information som gäller. Jurist Stockholm avsäger sig allt ansvar för ingångna avtal med juristerna som vi hänvisar till på denna webbplats.
Våra tjänster inskränker sig till att just visa på utbudet av jurister i Stockholm och leda besökarna på denna sida vidare till en kontakt som kan tillgodose önskemålen om de tjänster av juridiskt slag som efterfrågas.
Vi hoppas du hittar den hjälp du behöver på webbplatsen. Antalet företag och tjänster kommer att öka på den här sidan efterhand. Är Ni intresserade av ett sambarbete av något slag är ni välkomna att höra av Er. Gå in på kontaktsidan och skicka ett meddelande till oss så hör vi av oss snarast möjligt.
Det finns möjlighet att bli vip-partner till oss och få framträdande länkar till sin juristbyrå på bästa plats på webbplatsen. Vi är öppna för alla idéer!
Anlita en jurist i Stockholm
När du ska anlita en jurist i Stockholm kan du jämföra och se vilken jurist i Stockholm som passar bäst för dina behov. Behöver du juridisk rådgivning som privatperson eller företagare? Du hittar jurister och juristbyråer i Stockholm här.
Det är vår ambition att du ska hitta din hjälp på den här sidan. Vi listar byråer av alla slag och garanterar att vi bara hänvisar till juristbyråer, juristfirmor och alla slag av jurister som står för kvalitet och erkänt goda juristtjänster.
Vi länkar bara vidare till juristbyråer i Stockholmsområdet och våra tjänster innebär att vi listar jurister och hänvisar till respektive jurists hemsida för vidare information och avtal. Vi ger dig hjälp att hitta jurist eller juristbyrå och sedan är det varje juristfirmas avtal och information som gäller. Jurist Stockholm avsäger sig allt ansvar för ingångna avtal med juristerna som vi hänvisar till på denna webbplats.
Våra tjänster inskränker sig till att just visa på utbudet av jurister i Stockholm och leda besökarna på denna sida vidare till en kontakt som kan tillgodose önskemålen om de tjänster av juridiskt slag som efterfrågas.
Vi hoppas du hittar den hjälp du behöver på webbplatsen. Antalet företag och tjänster kommer att öka på den här sidan efterhand. Är Ni intresserade av ett sambarbete av något slag är ni välkomna att höra av Er. Gå in på kontaktsidan och skicka ett meddelande till oss så hör vi av oss snarast möjligt.
Det finns möjlighet att bli vip-partner till oss och få framträdande länkar till sin juristbyrå på bästa plats på webbplatsen. Vi är öppna för alla idéer!
Sambo bodelning skilsmässa bodelning sambolagen
Skilsmässa bodelning Sambolagen
Allt du behöver veta om bodelningsavtal, sambo bodelning, skilsmässa bodelning, sambolagen, bodelning sambolagen, bodelning vid skilsmässa.
Vad som avses med sambor
1§ Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. När det i en lag eller annan författning talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden eller används liknande uttryck, avses därmed sambor enligt första stycket. Denna lag gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift. Lagen gäller sambornas gemensamma bostad och bohag. Av lagen 1994:1117 om registrerat partnerskap följer att vad som i denna lag sägs om äktenskap gäller också registrerat partnerskap. Lag (2005:454).
Ändrad 2005-07-01: Lag (2005:454)
När ett samboförhållande upphör
2§ Ett samboförhållande upphör
1. om samborna eller någon av dem ingår äktenskap,
2. om samborna flyttar isär eller
3. om någon av samborna avlider.
Ett samboförhållande skall också anses upphöra om en sambo ansöker om förordnande av bodelningsförrättare enligt 26 § eller om rätt att få bo kvar i bostaden enligt 28 § eller om en sambo väcker talan om övertagande av bostad enligt 22 §.
- bodelningsavtal
- sambo bodelning
- skilsmässa bodelning
- sambolagen
- bodelning sambolagen
- bodelning vid skilsmässa
Sambors egendom
3§ Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.
4§ samboegendomen ingår inte
1. egendom som en sambo har fått i gåva av någon annan än den andra sambon med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,
2. egendom som en sambo har erhållit genom testamente med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,
1. 3. egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda och
2. 4. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1-3, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.
5§ Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §, 1. fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,
2. fast egendom som samborna eller någon av dem innehar med nyttjanderätt i förening med byggnad på egendomen som samborna eller någon av dem äger, om byggnaden är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,
3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål och
4. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i 5 kap. bostadsrättslagen (1991:614), om rätten gäller en lägenhet som när avtalet träffades var avsedd att bli sambornas gemensamma hem och att innehas huvudsakligen för detta ändamål.
Samborna får i en av dem undertecknad handling anmäla till inskrivningsmyndigheten att en fastighet som är lagfaren för en av dem eller en tomträtt för vilken en av dem är inskriven som innehavare är gemensam bostad för dem båda.
6§
Med sambors gemensamma bohag avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk.
7§
Till sambors gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål.
Sambo bodelning skilsmässa bodelning sambolagen
JURISTER STOCKHOLM – SÖK, JÄMFÖR, HITTA ANLITA JURISTER I STOCKHOLM
På juriststockholm kan du söka, hitta och jämföra jurister i Stockholm. Jurister Stockholm ger dig hjälp att anlita rätt jurist för dina juridiska uppdrag.
Hitta rätt jurist för ditt juridiska uppdrag
Anlita jurister Stockholm
Juristbyråer i Stockholm
Det är vår ambition att du ska hitta din hjälp på den här sidan. Vi listar byråer av alla slag och garanterar att vi bara hänvisar till juristbyråer, juristfirmor och alla slag av jurister som står för kvalitet och erkänt goda juristtjänster.
Vi länkar bara vidare till juristbyråer i Stockholmsområdet och våra tjänster innebär att vi listar jurister och hänvisar till respektive jurists hemsida för vidare information och avtal. Vi ger dig hjälp att hitta jurist eller juristbyrå och sedan är det varje juristfirmas avtal och information som gäller. Jurist Stockholm avsäger sig allt ansvar för ingångna avtal med juristerna som vi hänvisar till på denna webbplats.
Våra tjänster inskränker sig till att just visa på utbudet av jurister i Stockholm och leda besökarna på denna sida vidare till en kontakt som kan tillgodose önskemålen om de tjänster av juridiskt slag som efterfrågas.
Vi hoppas du hittar den hjälp du behöver på webbplatsen. Antalet företag och tjänster kommer att öka på den här sidan efterhand. Är Ni intresserade av ett sambarbete av något slag är ni välkomna att höra av Er. Gå in på kontaktsidan och skicka ett meddelande till oss så hör vi av oss snarast möjligt.
Det finns möjlighet att bli vip-partner till oss och få framträdande länkar till sin juristbyrå på bästa plats på webbplatsen. Vi är öppna för alla idéer!
FRÅGOR OCH SVAR OM TESTAMENTEN
FRÅGOR OCH SVAR OM TESTAMENTEN
FRÅGOR OCH SVAR OM TESTAMENTEN
JURIST OCH ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ PARKS & PARTNERS
Jurist- och översättningsbyrån Parks & Partners hjälper dig och ditt företag med juridik och textöversättningar. Vi är specialiserade på familjejuridik och affärsjuridik samt kan vara dig behjälplig med skilsmässa, bodelningar, bouppteckning, testamente, samboavtal, äktenskapsförord etc. Vi översättare även juridiska dokument, webbsidor samt marknadsföringsmaterial från svenska till engelska samt från engelska till svenska. Vi erbjuder även bemanningstjänster med möjlighet att hyra en jurist för korta eller långa uppdrag. Kontakta våra jurister och översättare idag för mer information om oss och våra tjänster.
RÅDGIVNING JURIST – FRÅGA JURIST – JURIST HJÄLP
Om att anlita jurist hjälp
Rådgivning när du ska anlita jurist för rådgivning och hjälp.
Är det någon skillnad mellan en jurist och en advokat?
Det är viktigt att kunna skilja på beteckningarna ”jurist” och ”advokat”. Advokat får bara den kalla sig som är medlem av Sveriges Advokatsamfund. För att bli invald där krävs att man har juristexamen (juris kandidat-examen). (Det finns inga krav på att den som kallar sig ”jurist” har någon formell juridisk utbildning, även om det vanligen är så.) Att anlita advokat är därför ett särskilt kvalitetstecken – även om en duktig jurist många gånger säkerligen också kan hjälpa Dig.
När bör jag kontakta advokat?
Enligt Svenska Advokatsamfundet bör Du kontakta advokat när Du känner behov av att ha en rådgivare och samtalspartner i rättsliga frågor. Det kan gälla frågor som medför personliga eller ekonomiska konsekvenser för Dig. Ett exempel på sådana tvister kan röra Ditt arbete.
Svenska Advokatsamfundet påpekar att ju snabbare man kopplar in en advokat, desto större är chansen att man genom förhandlingar kan lösa problemet/tvisten som uppstått. Samfundet anser att det sällan brukar sluta lyckligt när en icke-jurist själv börjar slå i lagboken eller fråga bekanta till råds.
Även om det kan vara bra att engagera juridisk expertis på ett tidigt stadium kan det vara bra att minnas att det faktiskt kan innebära att det blir svårare att lösa en tvist. Man måste alltid göra ett antal övervägningar innan man kontaktar en jurist/advokat (Alternativt kan Du diskutera dessa frågor med juristen/advokaten när ni talas vid för första gången):
- Försämras Dina möjligheter att få till stånd en lösning ”utanför domstol” om Du blandar in en tredje part (en advokat/jurist)?
Att koppla in ”utomstående”, jurister eller icke-jurister, kan av ens motpart uppfattas som att konflikten trappas upp (eskaleras). Motparten kan bli arg och kan då kanske bara tänka sig att ge Dig exakt det som lagen säger att han/hon måste erbjuda/ge. En förhandlingslösning (utan utomstående närvarande) kan – åtminstone ibland – ge ett bättre resultat.
- Kan det bli alltför kostsamt att skaffa juridisk hjälp i förhållande till vad Du har att vinna på att få rätt?
Fundera igenom vilket/vilka av Dina önskemål/krav som Du fått igenom respektive vilka önskemål/krav som kvarstår ouppfyllda. Hur viktiga är de för Dig? Kräver lagen att de uppfylls av alla arbetsgivare eller bara på vissa arbetsplatser och i vissa särskilda fall?
Ibland kan myndigheterna ha information om det Du vill veta. Tänk därför på att svenska myndigheter har skyldighet att …
- … hjälpa Dig med att ”avhjälpa mindre brister i ansökningshandlingar och dylikt”. Med detta menar man Du har rätt att få hjälp med att fylla i blanketter om Du är osäker på hur blanketterna ska fyllas i. Du ska inte behöva kontakta advokat/jurist för detta.
- … förklara sig begripligt i sina kontakter med dig – både per brev och vid telefonkontakt. Fråga dem i första hand om det är saker Du inte förstår. De har en skyldighet att förklara för Dig vad som menas med de lagparagrafer som de hänvisar till i sitt/sina beslut. Du ska inte behöva vända dig till jurist/advokat för att kunna uttyda vad de menar.
Myndigheten ska ta hänsyn till att Du inte är jurist/advokat och förklara sig på ett så begripligt sätt som möjligt! Detta ingår i deras s.k. serviceplikt. (Vid krångel kan du hänvisa till Förvaltningslagens 4§).
Obs! Svenska myndigheter har ingen skyldighet att besvara allmänna frågor om lagar som inte direkt berör deras område (eller som saknar anknytning till något ärende hos dem).
Förvaltningslagen gäller bl.a. för de allmänna försäkringskassorna, kommunala och landstingskommunala nämnder (t.ex. miljö- och hälsoskyddsnämnder). De förvaltningar, utskott, nämndberedningar, partsammansatta organ och självförvaltningsorgan som lyder under nämnderna ska också följa förvaltningslagen och därmed ge Dig hjälp och stöd vid Dina kontakter med dem.
Juridiken omfattar många olika delområden (tex arbetsrätt, skatterätt, familjerätt, medicinsk rätt, brottmål osv). Lagar förändras och nya domstolsavgöranden kommer ständigt. Ingen advokat/jurist kan vara bäst på alla typer av juridik. Man specialiserar sig därför ofta på ett (eller ett par juridiska områden). Ett gott råd till Dig som funderar på att koppla in juridisk expertis är att Du kontaktar en advokat/jurist som ofta sysslar med den typen av juridik som ditt problem gäller. Ofta står detta i tidningsannonser (eller i telefonkatalogen) vilken inriktning som advokat-/juristbyrån har.
Är det dyrt att anlita jurist?
I medierna hör man ibland talas om jurist-/advokaträkningar på mycket höga belopp. Många människor i konflikt avstår, av rädsla för ekonomisk ruin, från att kontakta juridiskt utbildade. Det är viktigt att komma ihåg att advokater (dock inte jurister) har en skyldighet att avråda klienter från att starta rättsprocesser som ser ut att bli alltför dyra. Rådfråga den jurist/advokat Du kontaktar om hur dyrt Ditt fall troligen kommer att bli – om Du skulle välja att ta hjälp av honom/henne i fortsättningen.
Om du behöver ekonomisk hjälp i en tvist ska Du i första hand utnyttja det sk rättsskyddet i Din(a) försäkring(ar). Där kan du få hjälp med att betala den juridiska experthjälp som jurister eller advokater kan stå till tjänst med. Rättsskydd ingår automatiskt i alla svenska hem-, villa- och fritidshusförsäkringar samt i helförsäkringar av båt och hel-/halvförsäkring av bil. Läs mer om skyddet i Din försäkring för att ta reda på vilket skydd Du har.
Tyvärr täcker inte rättsskyddet alla typer av tvister. I vissa fall kan man då få vad staten kallar för rättshjälp. (Det är således viktigt att skilja på begreppen rättsskydd och rättshjälp.) En förutsättning för att kunna få rättshjälp är det obligatoriskt med en timmes rådgivning hos en advokat. En timmes rådgivning kostar fr.o.m. den 1 januari 2002 1.162 kr (inklusive moms). Vid kortare rådgivning är avgiften för varje påbörjad kvart en fjärdedel av timkostnaden. (För varje påbörjad kvart betalar du alltså ca 300 kr). I vissa fall kan rådgivningsavgiften bli lägre. Det är viktigt att komma ihåg att advokater (och de flesta jurister) är tränade i att snabbt kunna ta fram den väsentliga informationen för att kunna hjälpa Dig. Rådgivning tar därför oftare kortare tid än man många gånger tror.
Ett gott råd är att Du på ett tidigt stadium förklarar Din ekonomiska situation för den jurist/advokat som Du kontaktar. Be honom/henne att hjälpa dig med att värdera om det är ekonomiskt lämpligt och möjligt att driva din sak på juridisk väg. Var inte rädd för att ta upp ekonomiska frågor!
Om du är fackligt ansluten bör Du också kontakta din fackförening för att höra vilken hjälp Du kan få av dem. Fackförbunden har ofta egna jurister. Kanske kan de driva Din sak utan krav på ersättning från Dig.
Följ dessa råd när du ska hitta och anlita jurist för rådgivning och få hjälp av jurist.
Advantage juristbyrå – Jurist Stockholm
JURIST STOCKHOLM
Advantage juristbyrå är en allmän praktiserande juristbyrå och erbjuder kvalificerad juridisk rådgivning till privatpersoner, företag och föreningar. Vi tillhandahåller tjänster inom flera rättsområden såsom familjerätt, skadeståndsrätt, socialrätt, avtalsrätt samt asyl- och utlänningsrätt. Det går även att anlita oss för rådgivning, granskning och upprättande av avtal och vid övriga ärenden såsom vid fastighetsköp, hyresavtal med mera. Vår målsättning är att ge dig allra bästa service och ge de lösningar som passar varje enskild individ. Vi undersöker dessutom dina möjligheter att erhålla rättshjälp och bistår dig med upprättand av ansökan. Vi som arbetar vid Advantage juristbyrå talar svenska, engelska, finska, urdu, hindi, punjabi, bengali, serbiska, albanska samt bosniska. Våra jurister har stor erfarenhet av att arbeta med individer med olika kulturella, etniska, och religiösa bakgrund. Firman följer även de vägledande etiska regler som utarbetats av Sveriges Advokatsamfundet.
Familjerätt
Inom familjerätten erbjuder vi bland annat följande tjänster:
Äktenskapsförord
Ett äktenskapsförord kan upprättas både före och under äktenskapet och skall sedan registreras hos tingsrätten. Genom äktenskapsförordet kan makarna komma överens om vilken egendom skall vara enskild egendom och giftorättsgods.
Samboavtal
Med sambo avses två personer som:
- stadigvarande bor tillsammans. Stadigvarande innebär att det skall vara fråga om en inte alltför kort förbindelse.
- Bor tillsammans i ett partförhållande, dvs. ett förhållande där ett sexuellt samliv normalt ingår.
- Har ett gemensamt hushåll, vilket innebär att man delar på sysslor och utgifter.
I sambolagen finns regler om delning av sambors gemensamma bostad och bohag, om en sambos rätt att överta en bostad som inte ingår i delningen och om inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet.
Genom samboavtalet kan parterna komma överens om en viss egendom skall vara enskild egendom.
Registrerat partnerskap
Två personer av samma kön har rätt att registrera sitt partnerskap. Registreringen är främst tänkt för homosexuella par, men något krav på sådan sexuell läggning finns inte.
Äktenskapsskillnad
Makar som är överens om att skiljas kan få äktenskapsskillnad omedelbart. Skillsmässan måste dock föregås av en betänktetid på minst sex månader, om någon av makarna varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Även om makarna inte har något barn, har de rätt att få betänketid om de begär det. Vill endast den ena maken skiljas, har han eller hon rätt till skilsmässa efter sex månaders betänketid. Betänketid räknas från den dag då makarnas gemensamma ansökan kom in till domstolen eller, om det endast är den ena maken som vill skiljas, när hans eller hennes ansökan om skilsmässa delgavs den andra maken.
Bodelning
Bodelning kan vara aktuell då ett samboförhålande upphör, ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad eller under pågående äktenskap. Det finns många saker att ta hänsyn till vid bodelning bland annat, äktenskapsförord, samboavtal, etc. etc.
Vårdnad och umgänge
När ett par bestämmer sig för gå skilda vägar kan det oftast leda till frågor om var barnen skall, vem skall ha vårdnaden och hur umgänge skall ske. Barnet har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet. Det är barnets intresse och behov som skall vara avgörande. Utgångspunkten är att det är viktigt för barnet att ha kontakt med båda föräldrarna även om dessa inte bor tillsammans. Båda föräldrarna, alltså även den förälder som inte bor tillsammans med barnet, har ett ansvar för att barnets behov av umgänge tillgodoses.
Underhållsbidrag
Föräldrar är skyldiga att svara för underhåll åt sina barn efter vad som är skälig med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsskyldigheten upphör normalt när barnet fyllt 18 år. Går barnet i skolan efter den tidpunkten är föräldrarna dock underhållssyldiga under den tid som skolgånen pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år.
Testamente
Genom testamentsskrivande kan man styra över hur arvet skall fördelas. Att upprätta ett testamente kan vara viktigt speciellt för sambor eftersom sambor ärver inte varandra om inte detta har avtalats i ett testamente. Det är inte enkelt att upprätta ett testamente eftersom det finns så mycket som man tänkas på innan detta sker.
Gåvobrev
Det kan vara en bra idè att skriva ett gåvobrev när man vill ge bort en del av sin förmögenhet. Vid gåva av fast egndom krävs det alltid att det sker i skriftlig form.
Bouppteckning
När en person dör måste bouppteckning förrättas, dvs. en upptecknin göras av de tillgångar och skulder som den döde hade. Var den avlidne gift, skall i allmänhet också den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas. Om den avlidne var sambo och det skal göras en bodelning mellan samborna med anledning av dödsfallet skall i viss utsträckning även den efterlevande sambons tillgångar och skulder antecknas. Bouppteckning skall göras av två s.k. gode män. Till förrättningen skall dödsbodelägarna kallas. Delägare är arvingar och universella testamentstagare. Efterlevande make eller sambor är oftast dödsbodelägare men skall kallas till bouppteckningen även om han eller hon inte är delägare.
Bouppteckning skall normalt göras inom tre månder från dödsfallet. Den skall inom en månad deån upprättande lämnas in till den skattemyndighet som är behörig.
Arvskifte
Genom arvskifte fördelas den avlidnes kvarlåtenskap mellan arvingar och universella testamentstagare. Arvskifte kan som huvudregel ske först när bouppteckning gjorts och den dödes skulder betalats. I och med arvskiftet upphör dödsboet i regel att existera. Fördelning av arvet ska anges i en handling som undertecknas av dödsbodelägarna. Förvaltas boet av boutredningsman eller testamentsexekutor, får skifte inte företas förrän denne har anmält att boutredningen är klar. Dödsbodelägarna är inte tvungna att förrätta arvskifte. De kan i stället enas om att låta dödsboet fortsätta äga den avlidnes tillgångar, s.k. sammanlevnad i oskiftat bo. Förordnas en boutredningsman förfaller dock avtalet om sammanlevnad.
Avtalsrätt
Att skriva ett avtal är inte lätt, vi kan hjälpa dig att upprätta eller granska ett avtal åt dig.
Bland annat kan vi hjälpa dig vid upprättande av köpeavtal, köpebrev, samarbetsavtal, skuldebrev, samt gåvobrev m.m
Skuldebrev
Ett skuldebrev är en skriftlig utfästelse att betala en penningsumma eller ett skriftlig erkännande av en penningskuld. Skuldebrev indelas i enkla respektive löpande skuldebrev.
Ett enkelt skuldebrev är ställt till viss person. Det kan alltså inte överlåtas, utan fungerar främst som bevis på att gäldenären har lånat pengar av borgenären.
Löpande skuldebrev kan överlåtas till andra. Det finns två varianter, innehavarskuldebrev samt orderskuldebrev. Ett innehavarskuldebrev är ställt till innehavaren och kan överlåtas till vem som helst. Ett orderskuldebrev är ställt till en given person eller order och överlåts genom att personen genom påteckning på skuldebrevet överlåter det på annan. Utsätts inget namn är det överlåtet på innehavaren. Har fler personer undertecknat skuldebrevet, är de solidariskt ansvariga för att innehavaren får betalt.
Köpebrev
Köpebrev är en juridisk bindande handling som reglerar och definierar ägandet av egendom. I samband med fastighetsköp upprättas ett köpebrev som ett kvitto på att villkoren, bland annat betalningen i köpekontraktet är uppfyllda. Både köpekontraktet och köpebrev skall lämnas till den lokala inskrivningsmyndigheten vid ansökan om lagfart. En lagfart är ett bevis på att man är ägare til fastigheten. Lagfartsansökan skall skickas in till till inskrivningsmyndigheten vid den tingsrätt fastigheten hör till. Utan lagfart blir man inte registrerad som ägaren av fastigheten och säljaren skulle därmed i princip kunna sälja den igen.
Det kan vara en bra idé för köparen att kontrollera säljarens lagfart så att köparen kan vara säker på att säljaren är den rättmätige ägaren till huset.
Även vid köp av lös egendom såsom bilar, båtar, maskiner, kan det vara bra att skriva ett köpebrev. Köpebrevet fungerar som bevis på att ägorätten vid till exempel av en bil.
